AMA 27 Regeringar i den ciwiliserade werlden, att BicesKonungen af Mexiko, fom misstänkte Riddaren Noturini för brottsliga afsigter, fråntog honom hela fitt dyrbara Museum, hwilket alltsedan hållits förwarat i Mexikos hufwudstad, och afsände Noturini såsom fånge till Spanien. Lifwäl är den literära werlden BVBicesKonungen i få måtto tad kyldig, fom Han ide låtit förftås ra dessa samlingar. Ty äfwen i Norden bar man haft exempel på en fådan förftörelfesanda, äfwen sedan de dyrbara samlingarne kommit i publikt förwar. Således uppgifwer den store Pontopp:s dan i företalet til fina Åmtiquitates Danice orfafen til den stora bristen på källor i Danska Historien wara den, att wid ett högtidligt tillfälle under Christian den fjerdes Regeringstid skulle ett stort Fyrwerkeri anställas i Köpenhamn, då derwid hufwudsakligen begagnades gamla dokumenter hämtade från Ant:qwitets Museum. Wäl gjorde en och annan bland de lärde ans märkning deremot; men som i forntiden allt war Regale, men ingenting Nationale, så gjorde nederbörande ej afseende derpå; dot berättar traditionen, att bland de många conmwos luter, hwilka, för att underhålla lågan, fasta des på ett stort eldbål wid samma tillfälle, infann fig en och annan literär tjuf, hwilken räddade få mycket Han kunde. Tilläfwentyrs hafwa flera priwata Historiska samlingar i Danmark derna upprinnelse. Men då det är en obestridlig sanning, att Danska Historlen har flera källor ur gamla Hardskrifter, ån den Swenska, hwilket fan slutas dels deraf, att Pontoppidans Danska Kyrs fohistoria år långt fullständigare än någon Swensk, dels oc deraf att Langebecks Scriptores Rerum Danicarum medii avi wisar ett lifa förhållande ; få tillåtes det leda fig fram tid den slutsatsen, att de Swenska Antiqwiteterna hafwa fordom undergått en ännu swårare förs störelse. Nämnom ide hwad fom blifwit förskingradt genom priwata måns dödsfall, icke ens hwad Eric Benzelius uprpgifwer hafwa fordom funnits i Stockholmska Antiqwitets Museum, men safnades i hans tid, eller hwad som han åberopar såsom förwaradt derstädes; men som icke finne der mera. Utan hållom of endast tid följande omständigheter: 1:o Att Carl den ättonde Knutsson förde många Historiska urkunder med fig på fin flykt til Danzig, jemte en mängd gulo och silfwer, såsom fin priwata egendom. Konungen af Polen wisade wäl den flyta tige Konungen den aktning, att då ingen af hans Hofmän kunde göra sig begriplig för Kos nung Carl efter de ej förstodo Ratin, få blef det af Konungen befallt, att ingen Polsk Udelss man siulle hädanefter wisa fig wid Hofwet, med mindre han kunde tala latin; hwarifrån den i sednare tider löjliga seden bibehöll sig i Polen att tala latin, som kallades Polsk till skillnad från den klassiska: Carl den åttondes efterkommande fingo wäl ock det deponerade kapitalet i guld och silfwer, under Carl den tolftes Polska fälttåg, då Fältmarskalk Stenbock, såsom en af Carl den åttondes Descendenter gjorde för Magistraten i Danzig en eftertryckligare Demons stration, ån fom på 300 år hade skett i Juridisk och Diplomatisk wäg. Men det blef aldrig af: hördt, aft de Historiska dokumenterna blefwo återställda. 2:o Under greformationstiden förmos dag det att Biskop Brask samt Bröderne Johannes och Olaus Magni bortförde wigtiga Hiftos riska handlingar, af hwilka ännu en del tros wara förwarad på Batifanffa Bibliotheket i Rom. 3:) Skall äfwen med Eric den 14:des son Gustaf blifwit förda ur Riket wigtiga Historiska Handlingar. 4:o Skall det Sigismundska partiet bortfördt til Warschau få mycket det kunnat åtkomma och lemnat föga mer qwar, än som kunde wara tillräckligt för fornforskare, för att saf den Swenska Historien göra en fragmentarisk kritik, såsom isynnerhet Lagerbrings skrifter witsorda. ö ö Sweriges Historia har således nästan undergått samma missöde, som den Carthagineys siska: warom glada, att det år blott Historien, men icke Nationen, fom I detta fal funna jems föras. Men efter wi nämnt den Carthaginensiska Historien på samma gång wi kastat en blick på Notu:inis Mexikanska samlingar, få wilja wi göra en anmärkning, fom man önskar måtte wara likså sann, fom den år egen, Korttänkte fritänkare hofwa welat kullkasta Mosaiska berättelsen om menmiskoslägtets gemens samma urprinnelse, od derifrån welat draga slutsatser ända till twifwelsmål om Chrisina Religlonens sänning, äfwen genom den uppgiften, att Åmerikas uråldriga befolkning ide kunnat härssamma ifrån Asien. I ala fal funna inga Geologiska, långt mindre genealogiska upptäckter kullkasta grundwolen sör den Christna Religionen. Men om det är otroligt, att Asiaterne från Kamtschatka farit öfwer till Norra Amerika, ehuru äfwen detta wore möjligt, då t. ex. Jsländarne ide hafwa annat timmer I