Utaf de emot mig i Tidningen Nya Helsingborgs Posten riktade Artiklar har Allmänheten på det bestämdaste erfarit att jag icke stär uti något wälförhållande hwarken till den aktningswärde Författarn eler til dem hwars Tolk Han år, hwils fet, med afseende på min tjenstebefattning, lika få litet fan wara eller blifwa mig skadligt utan fast mera gagneligt i allmänna Opinionen. — Han, med fine anhän: gare må harmsa sig och i det dem få wäl anstående skamlöshetens språk tadla mine Embetsåtgärder bäst de gitta, få afwiker jag derföre ingalunda från, att enligt pligt, redligt behjerta mitt Fäderneslands sanna intresse På den plats mig allernådigst blir vit anförtrodd, hwarest det, under många år blifwit, lindrigast sagt, med allt för mycken likgiltighet wårdadt. Jnnan jag tillträdde min befattning förutsåg jag derföre ganska wäl allt det obehag ett nitfullt och redligt uppfyllande af mitt fall både hår och där skulle för: orsaka, äfwensom de Chicaner fom möjligen skulle deraf blifwa en följd, således war jag förberedd och är det ock framdeles på ännu ytterligare anfall af samma föraft: liga halt fom de nyssnämnde, hwilke likwäl i hwarje redligt finnad och upplyft Med: borgares ögon ganska säkert förfela all werkan emot den de äro riktade och blott komma att stämpla den wälfrejdade författarn och öka def få reddara förtjenster. far Färjelaget utaf mig blifwit förnärmadt i dem allernådigst förunnade pris wilegier, få underlåter det wäl icke att fåra klagan emot mig och ställa mig til ans swar; emedlertid år det en ostridig sanning att Färjelaget alt sedan 1820 icke ansett fig wara det, hälst min sednaste företrädare, aldeles opåtalt af Godsågare ne äfwenledes uppburit lösen för fine Eonfulatbetyg i stöd af Kongl. Authorisation; eller kanhända han stått i ett wänligare personligt förhållande både til Färjelaget och Godsägarne än hwartill jag någonsin fon göra mig något hopp. — Ware nu härmed huru det wil, få har Färjelaget wändt sig til aldeles galen man, om det werkligen walt författatn till meromnämnde Tidningsartiklar till förswarare af der ras rättigheter. — Att desse, blifwit dem förunnade på det att Helsingborgs Hands lande i skygd deraf, böra wara befriade från lösens erläggande för Consulatbetyg å deras Köpmansgods enär alla andra städers Handlande äro underkastade den: na afgift, är hwad jag icke fan fatta, få wida de icke uti medborgerligt hånfeende gjort fig meriterade til någon särskilt nådig gunst, hwiiket likwäl ej hunnit rill min kunskap åtminstone icke sedan jag trädt uti tjenstebefattning, om ej till förs fattarns till Artiklarne i Nya Helfingborgs:Poften, hwilken, just i detta hänseende måtte wara mål underrättad