— bjuder att årligen taga frö; det tillhör ortens Husbållssällskap att undersöka denna omfråndigs het; skulle det då befinnas, att linet kan mogna, år det i hög grad opatriotiskt att skörda Ks I net före mognaden, enligt ofwan uppgifna grunder; rötningens behörighet är swår att fontrols lera; den saken får bero af Norrländningarnas egen omtanka. Men en method, fom i Rortze land brukas, för att befordra lärftets hwithet, borde aldeles förbjudas; det år den, att bleka lärftet med kalk; derigenom mångdubblas skörbeten; allmogen bör i stället underrättas om det Ghemiska bleknngssättet, fom brukas i England, Holland od Frankrike, od) hwilfet frambrins gar en ännu mera bländande hwithet, utan att lärftet lider, fast mera winner i styrta om fasthet. Genom Norrländska Hushållssallskapet borde en sådan kunskap anskaffas och utbredas ibiand Norrläneska almogen. Men den sista handläggningen, fom Norrska allmogen anwänder wid fin lärftberedning, år, att på den få kallade sträckstolen uttänja lärftet, hwarigenom på hundrade alnar winnas 10. Det synes fom LandshördingesEmbetet skulle funna förekomn ma detta ofog, emedan allmogen har sträckstolar för hwar socken, dit de sända sina lärftsräckor att fr äcka dem; detta sker med en få oförskämd snålhet, att de ide förr hålla upp, att sträcka lårfs tet, än det begynner brista i trådarna; häraf härleder ig, att Norrlandslärftet är ide hälften så drygt och waraktigt art slita på fom annat lärft; och fom girigheten bedrar wisbeten, har of Allmogens straffbara egennytta minskat Norrlandslärftets kredit, få att det betycligen fallit i pris. Men om en annan method med blekningen infördes, och om de få Ffanade frråcftolars ne, hwilfa brukas en för hwar socken, förbjödos och uppbrändes, såsom swekets uprfinning och ett bedrägligt instrament, skulle Norrlandslärftet snart återwinna sin fordna godhet. Dessutom skulle Sträckstolarne I ala fall komma ur bruk, om til det få kallade premicclårftets egenskaper rännades icke blott def finhet och hwithet, utom, märkom! äfwen def tät het, hwilken hittills ite kommit i fråga, men ändock år den aldra hufwudsakligafte egenskapen. GBjors des således isynnerhet afseende på Norrlandslärftets täthet och fasthet skulle sträckstolarne snart komma ur bruk. Slutligen om I allmänhet de solida egenskaperna hos Norrlandslärftet kommo e mindre i beräkning ån dessa lysande, hwilka endast äro föremål för lättsinniga ynaglingars flärd; skulle Rorrländska Allmogen nödsakas återgå til samma trohet oh omtanka, hwilken fors dom förwärfwade Norrlandslärftet den ryktbarhet, fom tid efter annan aftagit och skall aldes les förswinna, derest ide blott ett Chemiskt blekningssätt införes samt sträckstolarne förkastas, bwilket beror af en publik åtgärd, utan äfwen de öfriga förbättringar, rättelser och förfigtig betsmått widtagas, hwilka bero af den priwata åtgärden och den husliga omtankan. Ett helsosamt medel wore, att de fordna premierna med sträng opartiskhet upplifwades dock så, att endast halfwa belöningen meddeltes genast, men halfwa innehölls, tills den person fom köpt räckan, gaf efter 3:ne år bewis om lärftets styrka och waraktighet. Tillika wore der ide otjenligt, om wid premiernas utdelande prof kunde förebringas af det fordna redligen be redda, nästan oslitliga Norrlandslärftet, för att jemföra med det man nu för tiden wäfwer och framwisar såsom föremål för inbördes täflan. Om åt dessa anmärkningar ägnades wederbörlig uppmärksamhet, torde de funna medföra någon nytta, och lära det Norrländska Nationallynnet äfwen i den punkten quid juris. see hännt rr TFN EEE.