rit förträffliga skalder. Är detta ett omdöme af en Filosofiä Magister? Borde han ide Ätmins sione i fråga om Ovidius wisa till hwad grad af lättsinnighet snillet fan utswäfwa, då det tya gellöst öfwerlemnar sig åt inbillningens och passionernas lekande fart ? Dock, hwad mil man wäl wänta af en Författare, fom sjelf bewisar fig wara tardi pravique ingenii, det will på god Swenska säga: ett äkt aa dumy ufwud? Han nämner i fin Disputation: den år tardi pravique ingenii, fom tror andra på deras ord och ide fielf underföker saken. På den 30 sidan: den fom läst Horatii oh Quintilians omdöme öfwer Pins dar, skall icke betwifla, att de wigtigaste läror derifrån kunna hämtas för att rikta läsarens förstånd. Dock saken kan förklaras. Pindar flyger med örnens wingar till solen och fiiernors na. Troligen har Magister Dahlstedt på denna färd swindlat, och på denna grund afstyrkt andra från en så wådlig luftsegling. Af hwad redan anfördt blifwit, fan man lätt sluta til förswaret, fom emot trenne Oppos nenter warit tämligen haltande. Slutligen uppträder en Professor och en Eloquentiä Magia ster mot en Student. Redan kan man gissa att saken warit sjuk. Aldrig skall Professor Sea derschiöld kunna förswara sitt förhållande wid ifrågawarande Difputationszakt, få framt man ej will antaga, att nämnde Professor haft för afsigt, att göra fig Dablstedt, såsom informerans de hans barn, genom wälgerningar förbunden, Först, på Dahlstedts begäran, ålägger han Opponenten att i korthet upprepa sitt argument, men förklarar akten slutad, innan Opponens ten hunnit efterkomma denna befallning. Det frågas nu huruwida Professor Cederschiöld wid ifrågawarande tillfälle haft rättighet att befalla tystnad, och tillika handlat likstämmigt? Uppdragom nu skiljelinien: Magister Malmström synes of wara en fulkomnad man; Magister Rode en hoppful yngling, oh Magister Dahistedt en, fom förgäfwes kämpar mot naz turen, och har den opinionen emot sig, att hans Disputation ännu icke är förswarad. Wänner af den klassiska Literaturen. TÄA HeÖÅALA3g3n3 KSR