J afseende på Gtekiska angelägenheterna har det med skäl wäckt Allmänbetens uppmärffams bet, att Lord Cochrane misslyckats i den tillämnade landsligningen, hwars ändamål mar Atheens undz sättning. Om Hielten lyckats att undertrycka den oenighet, hwiken man påslått wara MNy-Grefernasd enda arf efter fina förfäder, få har han deremot ide kunnat lifwa det gamla Grekiska hjeltemodet hos massan af Gcekiska Nationen. Ty feghet och insubordination utmärkte Grekernas sista strid emot det Turkiska Kavalleri, fom på fort tid skingrade dem, Det år endast några få of de Grekiska Magz uaterne, fom utmärka fig genom en forn-Brefifl tapperhet, särdeles till sjös. Emedlertid wore det beflagligt, om desse, samt de aktningswärde Grekwännerne skude strida förgäfwes för Gceklands och menskli ghetens sak. Hela Europa lemnar Lord Cocrane fist bifall och äfwen sin beundran; men befarar att Hjelten låter hänföra fig af fin tapperhet och sitt nit. Om man å ena sidan känner fig förtjust af Lord Cochranes proklamation till Grekiska Nationen, i hwilken han icke blott uppmanar dem att med swa det åter förwärfwa fig friheten, utan äfwen uppmuntrar att ide hwila, förrän de förjagat Turkarne ur Europa, samt störtat det Ottomanniska wäldet, få skall dock mången anse Lord Cochrane hafwa förhastat fig, i det han på förhand yppat fin widtutseendce plan, hwilken icke blott skall bringa Turkiska Sultanen till sörtwiflade anstrångningar, utan tilläfwentyrs förmå wissa Curoz peiska makter att blanda fig i saken, em dan det firider emot deras intresse och fule förmycket skaka jemwigts ystemet, i fall Turkiska wäldet blefwe helt och hållet skildt från Europeiska Statsförbundet. Det år uton twifwel att Lord Cochrane är mera Hjelte, än Statsman; det år äfwen troligt, aft dess storhet till sjös wida öfwerträffar dess skicklighet att göra nrlitäriffa dispositioner tid lands; åts minstone har man ansett fig funnit flora misstag wid ifrågawarande landstignang, få wida fel i des taljerna få tillskrifwas den, fom är hufwudet för det hela, Det borde ej wara Lord Cochrane obes kant, att Turkiska Rytteriet år det yppersta vå jorden, och att endaft artilleri, samt quarreer fpådas de med bajonetter, liksom Grekernas fordna falanger, funna sätta en gräns för Turklista Kivaleriets anfall. Det war sål des obetänksamt att på ett öppet fält landsätta Grekiska troppor, of bwilka de fleste icke ens woro försedda med Europeiskt konslurerade skjutgewär. Jjynnerhet wore det olyckligt, om det ägde grund, hwod månge förmoda, att ej blott General Fabvier, utan äfwen Lord Cochrane skall hafwa stupat. Någre hafwa trott sig kunna draga den flusfoljd, att Lord Cochrane antingen blifwit stjuten eller fången, då han i sednare fallet skulle bafwa blifwit förfånd til Constantinopel. Ty efter det år otwifwelaktigt, att hela landstigningscorpsen blef amingen dödad eller tibfångatagen, och Lord Cochrane ide erhöll rådrum att åter initeppa fig, få bafwa flere ansett det otroligt, at Hielten kunnat frelsa fig genom att kasta fig i hafwet, emedan han under simningen med full uni form skulle hafwa drunknat, innan han kunnat hinna tid fit aflägsna slepp-. Men i detta afscende