—. A U— ——— Om orsakerna, hwarföre Literaturen icke är så blomstrande i Swerige, som i Tyskland, Frankrike och England, samt om medlen till dess befordran. i (Fortsättning från N:o 50.) Den literära lifligbeten skulle betpdligen tilltaga, om genom priwata associationer, ty man har erfarit, att Staten will ej befatta sig dermed, kommunikationen underlättades mellan större städer od alla Nikets prowinser förmedelst forwagnar, fom transporterade både böcker od ana dra waror efter en bestämd tid, ordning och tara, såsom det brukas i England, Frankrike och Toskland. Tiläfwentyrs fruktar man, att lurendrejeriet befordras derigenom. Til förefoms mande häraf wille mon föreslå, att ala de waror, fom erfarenheten styrker äns docf förbrukas i landet alt ifrån Trelleborg och Skanör ända tia Torneå, ide blefwo förbudna, utan tillåtna emot billig tull; derwid skulle landet och Kronan winna. Men nu är saken den, att då Landshöfding Klinteberg å Rådhuset i Helsingborg försäkrat, att ryfs tet oh allmänna opinionen sörmäla, det man lurendrejar i Skåne, få försäkrar man 3 andra sidan, att ett annat ryfte samt en inskränkt opinion hos wisse djupsinnige forskare förmäla, att det lurendrejas isynnerhet, samt i den stora skalan uti Stocholm oc Götheborg, Wore dets ta sednare ryftet sant, få skulle man frestas att tro, att det gamla ordspråket de fmå tijufe warne hänger man, då de stora gå fria, bar tidehwarfwet welat ikläda en annan od söljand e form, nemligen: att mot de små lurendrejarne för man krig i fredlig tid, medan de store lurendrejarne låter man rusta, fåfom dem behagar. Så säger ryktet; men för dess trowärdighet går man ej i borgen. Wid nästa Riksdag torde man mål öppna ögonen, och begripa, att det prohibitifwa systemet möjligen förswaras oh genomdrifwes juft of det partiet, iom kun:e wilja iförda af det allmännas förlust, od yrkar starkt anfwar på de små lurendres iarne, änskönt det skulle funna finnas wisse mäktige köpmän, fom sjelfwe lurendreja i stort. J detto afseende hör det anmärkas, att Tullförfattningarne samt Seglationsordningens fyftes mål tyckes gå ut vå att underrycka smärre Han lande, fom utgöra mängden, för att gynna föra re Recerier, fom utgöra den egoistiska Kipmanesariftofratien, bwilken år wida farligare ån den fordna, numera förkrossade Adelgsarifiofratien FJ. J sitt förslag til ny organisation od förs waltning of Tull verket har A.M. Humble styrkt och bewist, att produktplakatet (fom också till en del helt nyligen blfwit upphäfwet) och ala andra Handelsförbud borde upphäfwas, åfmens fom den hittills stadgade skinaden mellan hel: och halfsfrihet, samt ofrihet för skeyp och fartyg, hwarigenom de större Rederierna blott gynnas, men Rikets hans del i allmänhet skadas HF, ) Skidnaden mellan Aretesariftofratien samt KSpmansariftofraten skall blifwa föremål för en särskilt diskuksion, hwaraf al upplysas, att den sednare nödwändigt bör qwäfwas för den allmänna wälfärden skull. ö X) Granskaren har i Mir 20 för den 9 Mars 1827 gjort den anmärkningen wid Humbles ypperliga förslag, att denne Humble skulle wäl ide kunnat en längre tid såsom aldeles svsslolös oh obegagnad vegetera, utan skulle ännu fortfarit att wara officierande wid Julls werket, om ide författaren byggt på 158 sand, och om werkligen hans nya system ö werträffade de reglementariska föreskrifter od författningar, fom för närwarande ligga fill grund för Tullwerkets stprelse. — Känner då ej Grar skaren att den, fom år det liberala fuftes met tillgifiven, måste wara oskticklig för det rådande prohibiti va och duka under, så fort ban kommer i beröring dermed? Också will man påminna, att det icke altid är talanger: