måste skiuta med kartetscher Tran taltellet Åippe innan upptoppet ft1:. Om det tillämnade Orgelwerket i Lunds Domkyrka. (Jnsändt.) Den i bihanget til Lunda Weckoblad införda skriftwexling emellan Assessor Wenster och Ka: meter ad rörande Orgelbyggnaden i Lunds Domkpeka, förijenar Almänhetens opartiska uppe märksamhet. Man bar redan med deltagande läst hwad Assessor Wenster meddelat Allmänheten rörande hindren för en få nyttig anstalt; det är oc derföre med uppmärksampet man lår läsa de motskål, Kamerer Mengel uppgifwit i sitt den 21 Maj 1827 daterade, samt i bihanget till Lunds Weckoblad N:o 21 införda Memorial til Högwördige BilloppåEmbetet i Lund, Ehuru hela den läsande AImänbeten mål förmärkt ett alfwarligt nit för en god saks Beforz dran framsteåla i Assessor Wensters skrift, men deremot aldeles inga plumpa utlåtelser, oansländiga pttronden, eder skrytsamma od osonnfärdiga uppgifter, såson Tit. Mengel wid finna, utan till det högsta en od annan träffande ironi, fom år det fina wettets wapen; få år Kamerer Mengel nog ädelmodig i fin försäkran, att han ej snskar beftraffning å Tit. Wenster för hans plumpa skrift, men förklarar fig icke heller funna afböja, om wederdörande Autociteter anse honom böra näpsas ef: ter 60 Cap. 5 F. Mifgernings:Balfen eller, i anseende tid def klena fysik, blott beläggas med mans ligt skolstraff, fom tyckes wara särskilt fortjent för bristande moralisk bildning. För att ej mindre påminna Assessor Wenster, att han icke blifwit få wacker, fom Tit. Mengel fielf, ån ock uppgifwa ett skäl, hwarföre en ny störte och bättre Orgel ej bör anskaffas, bebagar Tit. Mengel yttra, att en lis ten Ocgelaist är mera belåten med en Hen Orgel, fant alt en ny och större torde blifwa honom NE wermäktig; od, för att änteligen degradera wärdigheten af en Ocgelnists befattning, tillägger han, att det åiminstone är swårare att renhålla en större Orgel, ån en mindre, När Assessor Wenster bewisat, att Domkyrkans inkomster blifwit anwände på reparationer, wida mindre angelägna än ny orgel, samt att publicitet af en rewision å Domkyrkans räkenskaper wore af wigt, kallar Tit. Mengel sådana anmärkningar barnsliga löjligbeter, under föregifwande, att nödwändigheten af de förra kunde Tit. Wenster ingalunda jugera samt att en rewision af de sednare angår honom ide, Beträffande Tit. Mengels metod att taxera Domkyrkons hemman gjorde Agessor Wenster ej någon annan anmärkning, ån fom år känd af allmänna tänkesättet, innan Tit. Wenster derom yttrat sig i tryck; men Tit. Mengel affärdar Tit. Wenster lika peremtorjiskt, som Påfwen och Stor-Inquifitorn plåga dehandla kättare, med den slatanmärkning, att i alla fall saknar Tit. Wenster oll förmåga att bedömma en dylik åtgärd; den innefattas, tillägger Mengel, ide inom Cis, Dis eder — Fig, ywaraf han år Connoisseur. Tankestrecket framför Fi8 synes utmärka, att Tit. Mengel lagt wigt på detta sitt infall ellet utfall, hwad han will kalla det; och utan twifwel lår ban ide funna exercera någon annan ton i musiken, än den, fom tillkommer af den swaghet i menniskans organism, fom plågar botas genom ständig brunnskur, i fall brunnsgästen ide redan bunnit ända till virtuosite i saken, då instrumentet gifwer ofriwilliga toner utan spelarens affigt, oc sktiker Öfwer, likt Lunds Domkyrkas Orgelwerk. — Ått den högre Chortonen deremot ide behagar Tit. Mengel kan man sluta deraf, alt han eljest icke stulle hafwa så nitälskat emot föranstaltandet af en ny Orgel, dwarigenom den religiösa andakten lifwas. Då Ässessor Wenster blott hållit fig wid frågan samt på ett deduktift fått utwecklat fans ningen, hwaremot Tit. Mengetl benämner dess Fraftfulla bemödande såsom ett otidigt nit och en blott pretert, för att utösa bitterhet, ehuru Tit. Mengel på ett annat ställe vitrat, att han sällan sett och mera sällan widtalt Assessor Wenster, hwadan alltså någon egentlig personlig owänskap ej kunnat äga rum, utan endast ett skiljaktigt intresse i afseende på Örgelbyggna den; så måste en uppmärksam lås fare tillstå, att det tillmäle för utöst bitterhet, onständiga pitranden, samt en plump skrift, fom Tit. Mengel behagat tildela Assessor Wensler, återfaller på honom sjelf. Man har eiterat flera af Tit. Mengels plumpa och oanständiga utlåtelser, men man uppmanar honom att uppgifwa en enda i DTengets plmpa dih dcrdrisnd Britter erurn Agesor Wenders sina, men äräffande uttry