fienden förlorade 5000 man i döda och fårade; 500 fångar äro afsände til Napoli di Romania, Seraskierens läger jemte alla dess förråder hafwa blifvit eröfrade of Grekerne, hwilka förföljt honom ända tid nåra 10 timmnars måg, — Lord Cocrane, fom den 16 Mars ankom till Hydra och afsgick den 17 derifrån til YPoros, har äfwen åter lemnat denna 5, för att med 18 skepp begifwa fig på en Hemlig erpedition, Wi wänta med första underrättelse från honom och förmoda, att han ämnar ans gripa Negropont, — Enligt bref från Constantinopel och Smyrna befinner fig Porten i stor pen: ningeförlägenhet. Ser Egoptiska fartyg, hwilka lågo för ankar mid Candsa, hafwa wid underråttels fen om Lord Cobranes ankomst gått til segels. Hermione d. 27 Mars. Ändtligen efter långa debatter har National:Kongrefen fattat det beslui art begifma fig til Damala, det gamla Troezen, hwarest de begge hittills twistande partier: na sköla sammanträda. Såsom hufwudföremål för öfwerläggningarne omtalas Lord Cocranes uts nämnande til OfmMer-MAmiral oh General Cburchs til Öfwerdefalhafware för Landttrupparne, årmens a om medel att försörja Enkor och Barn efter de fäderneslandets förswarare, ywilka stupa i riden. Constantinopel d 14 April. Den 3 dennas är första afdelningen af Turkiska fots tan, beståend af 15 fartyg af åtskillig storlek, under MNiala-Begd anförande afseglad tid Gallipoli, bwareft den skall förses med promiant och krut. Andra afdelningen skull först efter Bejramsfestens slut under Tahir: Pafdhak befäl utlöpa härifrån. En ny afdelning reguliera tuppar of omkring 1602 man bar äfwen Nyligen aftågat härifrån til Larisa. — Porten har aftlagit Englands och Rysslands bemedlingsfdrslng rörande Grekerne, och ide ens lemnat gehör åt den af Engelske Dragoman Herr v. Chabert den 4 dennas hos Ris-Effendi giorda anmärkning, rnatt Greflands pacification, enligt Konz feran8sPrototodet af den 4 April 1826, af nämnde Matter bitfvit oåterkalleligen befluten.? Den 12 Mars aflemnade Peeussiske Ministern Herr v. Millitz en Note, hwaruti han förestalde Porten de ofördelaktiga följderna af en fortsatt strid icke blott för Europa, utan äfwen för Porten, hwarpå han redan den 31 i samma månad erhåd ett swar, so n fullko uligen wisade, det Porten ide wore benägen att antaga de gjorda propositionerne. I detta swar skall Reid: Effendi. hafwa åberopat de nyaste händelserna i Europa, ispnnerhet i Spanien; jan erindrar, act Makterne då beslutat att un: derkufwa Spanska Rebellerne, bmilfa Haft mera orfat til missnöje än Greferne och att det der: före war rent af orättwist att föreslå en intervention, hwulken hår och öfwerallt i Osmanniska viket måte blifwa en uppmuntran til rebellion. Skulle Divan antaga propositionerne, så skulle oc de öfrige Gtekerne derigenom uppmuntras til uppror, Porten skall derföre i wärsta fallet hellre med wapen i hand gå under. Efter emottagandes af denna Note, kunde man redan förutse swaret på Ryska och Engelska propositionerne. Franska Ministern afsände derefter en kurir till Paris. J öfrigt försäkrar man, att Frankrike helt och hållet samt utan förbehåll biträdt Konferans-Protofohert på d. 4 April 1826, Österrikiska och Preussiska Ministrarne synas hittills blett hafwa fört öfwertalg orten. L—20 ——