Enligt löftet I fifta Nummer införa wi nu det hufwudsakliga af Stockholms Stads RÄdhuss RÅ 18 Utslag i Fileenffa arfstwisten. Om man wid genomläsningen af detta Utslag och öfwerwägandet af de grunder, hwarpå resultatet stödjer fig, kunde aflägsna den obehagliga tankan på Kärandernes utestängande från en fullständig bewisning, och ej owilkorligen derwid fom att tänka på en gammal, ännu wigtigare rättegång, hwaruti någon med andra ord yttras de: hwad göres of nu mera wittnes behos?, få Mulle man lätteligen af den relation om saken, fom Utslaget innehåller, öfwertpgas derom att Käranderne saknat laglige skäl för fin talan. Wi funna doc ide förklara, hwarföre Swaranderne bestrida Käranderne widare bewisningsrätt, om de förras sak är få klar och obestridlig. Genom eftergift I detta fal skulle adl möjlig misstanka bäfwas. Som det tyckes, lära Authoriteterne på Demerary ide wara af lika tanka med Domstolarne hår i landet, och, om få är, måste wäl Swaranderne tåla, att Kås randerne der bewisa deras rått, hwilken bewisning, efter hwad wi tycka, warit lättare att es derlägga här än på en så aflägsen ort. — Men med hwilken rätt och i grund af hwilken lag utföres denna rättegång hår I Swerige? 10 Cap. 2 d. RåttegångssBalfen bjuder: y ppar fig twist om arf, eller then dödas yttersta wilja: eller kräfwes gäld efter then, fom död är; döme tyet then Rätt å landet eli ler i staden, ther then döde bodt, eller fin tjenst haft, äntå att arfwingarne under annan Rätt bo, eller lyda, eller godfet emels lan fig skift hafwa. Och då detta Lagens stadgande ännu oförändradt gäller, samt den å Demerary aflidne Planfagesågaren Jonas Filsen icke war Swensk Tjensteman, få att präjudikatet af den 21 Aug. 1765 bår kunde wara lämpligt, tro mi, att Swensk Domstol al: