tisl Frankrike och ställas under Polisens uppsigt. — Frankrikes folkmängd uppgifwes för nårmwarans de tid 31,845.428 personer, hwaraf 890,431 i Paris, 145,000 i epon, 93,000 i Bordeaur och 116,000 i Marseille. Madrid d. 14 April Åtskiliga Corpser hafwa erbådit förnyade order att på första wink wara färdige til afmarsch. De i Esiremadura förlagde Artideris oh Kawaleri-Regementen skola förs läggas wid flora mågen emellan Trurido od Badajoz, oh det wid Talavera siationerade Infanteriet bar uppeyckt mot Azobispo. — I Catalonien och Aragonien hafwa oroligheter utbrutit, hwarsöre fem Regementen of Prominfiol-Milifen blifwit beordrade att under General Girons befäl ofördröjligen beg fwa fig dit, för att återställa lugnet. fondon d. 24 April Herr Plunkett fal på goda Mål bafwa wägrat att emottaga det honom tillagda Embete fom Master of the rolls men lärer deremot inträda i Öfwerhuset. Augsburg d. 23 April. Den bärstädes utkommande allmänna Tidning innehåller en skrifwelse från Eonstantinopel af den 27 Mars, hwillen meddelar föliande utdrag ur det i Petersburg Den 3 April förledit är af Grefwarne v. Nesselrode och v. Lieven, å ena, samt Hertigen af ITLelings fon, å andra fidan, undertecknade Protokodl. Utoraget, för owars riktighet nämnde Tidning lifmål ide will answara, lyder sålunda: De höga kontraherande Makterne hafwa kommit öfwerens, att den af England åt Porten redan erbudna bemedling skall hwila på följande grunder: att Grekerne skola allt framgent blifwa afhängige af den Ottomanniska Porten; — att de förstnämnde skola betala en årlig tribut, hwilken en gång för alla bestämmes genom gemensam öfwerenskommelse; — att, då Grekers och Tuckars fammanlefnad år uaderkastad obegwämligheter och osämja, skall en wärder ing of adl Turkisk egendom werkställas få wal på Morea fom på de öfrige Har, hwilka komma att inde gripas under denna öfwerenskommelse, samt derefter af Grekerne ersättas; — att Öfwerheten i Grckland utnämnes of Gtekerne, litwål under Portens medwertan, doc skola Grekerne njuta fri Ne ligionsöfning och handel äfwensom en särskild och oafhängig förwaltning; — att, om Englands bes medling redan wore af Porten antagen, skulle Ryssland likwäl, i afseende på följderna deraf, göra sitt inflytande gällande. Tiden oh beskaffenheten af detta deltagande skulle emedlertid förut bestämmas genom en gemensam öfwerenskommelse emellan Porten o England; — att, händelse bemedlingen of Porten ide skulle antagas, utan afseende på beskaffenheten af H. Kejserliga Maj::ts öfriga förs hållanden tid Turkiska Regeringen, skela Ryssland oh Storbrittanien anse ofswannämnde punkter fåfom grunder för den tillämnade förlikningen och begagna hwarje gynnande tillfälle tid genomdrifmans de deraf, få wäl hwar för fig fom gemensamt; — att man widare ämnade öfwerenskomma om de blifwande gränserne på fasta landet och öarne; — att de begge kontraherande Makterne icke skola för fa något utwidgande af deras områden, uteslulande imslytelle eder andra handelsfördelar för fina uns dersåtare än hwarje annan Nation skude funna erhålla; — att de ömsesidigt önska det de förbundne Makterne deltaga i denna förberedande öfwerenskommelse, hwilken i detta afseende skulle meddelas Kabinetten i Wien, Berlin od Paris, med föreslående att i förening med Ryssland garantera den slutliga öfwerenskommelsen till en förlikning emellan Turkiet och Grekland, emedan H. Brittiska Måj:t ite kunde befatta fig med denna garanti, j Odefa d. 6 April Enligt underräåttelser från Gonstantinopel af den 2 dennas befann fig Lord Cochrane ännu den 19 Mars i Napoli di Romania. — Strart efter MNeis-Effendis. endtledigande har Brittiska Ambassadören Herr Stratford Canning inlemnat en note, hwaruti han på det alfwarsammaste uppmanat Porten, att ife längre draga ut på tiden med fitt swar. De öfriga Hof: wens Ministrar skola äfwen hafwa widtagit en dplik åtgärd. Smyrna d 9 Mars, Nationalförsamlingen i Caslri (Hermione) har under d. 23 Febr. utfärdat följande Proklamation til Grekerna: Hellener! I hafwen wisat werlden, att I förtjenen friheten, Edert ädla beslut, att lefwa oh dö för densamma, har riktat werldens ögon på Edert öde. J inträden uti sjunde året af Eder frid för Religion och Fädernesland. I bafwen lidit måns ga olyckor, förlorat Eder egendom, utgjutit Edert blod och fuktat Edert dröd med tårar — men I bakwen under alt detta warit ståndaktige och rikta nu Edra blickar mot höjden, Himlen skall hjelpa Eder! Swilken lott wäntar Eder? Skall Gud öfwergifwa Eder nu, då J sträfwen efter fribeten, hwars behof han i sjelfwa födelsen nedlagt i Edra hjertan? Nej, Han, den Alss mäktige, skall stärka Edra armar; han wisar fig mäktig i den swage, derföre fatten mod; rättwisan skall genom Guds beslydd gå segrande ur striden. De ädle Philhellenerne, Konungarne, de förnämsta i landen och