(Forts. fr. föreg. Nummer.) Kongi. CommercesCollesium faststälde dock GeneralsTulftyretfens Resolution och — döma de Höckert att fö olämvlig skrifsätt mot GeneralsTZullyrelfen plikta 6 Nor 32 ss. Banko. Om Colegium härwid mera fölft lagens ord än def anda oh mening skall snart wisa fig: Hos Kongl. Maj:t sokte Höckert Nådig och rättwis ändring. Wi anföra Höckerts underdåniga beswär ordagrant, på det man må se, att han der warit likaså uppriktig i fine yttranden fom i beswärsskriften till EommercesCollegium, De lyda sålunda: Sedan både Beneral:Tullftyrelfen och Eders Maj:ts CEommercesColleglum mwågrat reftis tution af tullumgälder, fom genom misstag för högt berärnats för ett Parti rätt silke, wågar jag underdånigst hos Eders Kongl. Maj:t söka rättwisa då jag nu öfwerklagar CommercesTCols legii Utslag i detta Ämne, gifwet den 23 sistl. Maj. Siven.F brikören A. Goutelle i Stockholm anmodade mig att ombesörja införtullningen hår och afsändningen til Stockholm af 2:ne balar fyfilfe, wägande 312 Skålp. Af benåmnin: gen syfilke slu ade jag att det war beredt, satte således wärde derå, fom wederbörande märdes ringsmän faststälde, och erlade derefter tull med 25 procent, samt låt genast i Tullpackhuset förs segla och förpassa waran till Stockpolm, der den vå vpackhuset inlades och af tillfallade befigts ningsmän fanns wara rått silke, för ywilket Tulltaxan endast utsätter i tull 11:dedels procent af wärdet 9 R:dr per Skålp. Att förhållandet i werkligheten är detta, inhämtas nogsamt af bewisen från Tullkammaren härstädes och wärderingsmännen, åfwenfom att hela oredan tidfoms mit of benämningen sysilke, fom Goutelle i sitt bref till mig nyttjat. Ett uppenbart misstag bar således ägt rum, hwilket genast till rättelse anmältes hos GeneralsTullltyreljen, fom likwäl af: slog ansökningen af det hufwudsakliga skäl, att wärderingen ej kommit under Jurys pröfning; men detta skäl är blott skenbart och måste förfalla wid närmare granskning. Waran war af den beskaffenhet att den ej bordt wärderas, emedan wärdet derå är i Tulltaxan utsatt: mwårdes ringen, fom blott genom ett misstag i warans benämning tillkommit, år således til fin grund obehörig och måste anses såsom hade den aldrig skett. Att en handling, fom til fin grund är olaglig, måste annulleras och aldrig fan winna stadfästelse blott derföre att den af misstag tilå tits, år em fats, fom både sunda förnuftet och wår Lag gemensamt antaga såsom oomkullstötlig. Sunde minsta twifwel uppstå om warans werkliga beskaffenhet skulle jag aldrig wäckt någon restitutlonsfråga; men då waran från def ankomst til Swerige intill def utlemnande från Stockholms packhus warit under publikt förwar, så tyckes billigheten fordra, att jag återfår hwad jag således bewisligen i tull för mycket erlagt. — Om jag betalar en priwat man mera ån jag är honom skyldig och fan i bewis leda, att jag betalt för mycket, få måste jag återfå öfwerskottet, och ingen skulle gilla min motparts förbållande, om han sådant bestridde. Den samma rättsgrund, som i detta fall gäller emellan priwata, måste äfwen gälla emellan priwat man och ett publikt Werk. Om jag betalt för litet i tull, hade jag skäligen icke kunnat wägra