(Jnsändt.) Till Frågaren uti N:o 25 af Nya Helsingborgs Posten. ; ; i ldigheten att, Fanan man egentligen will befwara den giorda frågan, erintas frågaren oM so non degggner Hålet, ide citera halfma meningar, ty det fan lätt hända, att, from fallet, år 0 den åberopade H., få wida den rått förftå8, flutet innehåller ganska tidräclist fmar Au frå em ite framkastar, kanske för att rinna någon demlig för sjelfwa saken främmande afitgt. relit förebråelfe är Präst, lårer man wara berättigad att tro, helst trågan innefattar äfven en y än emot frägarens i motfatt fal egne Embetsbröder, och mi ide funna finna Å fr Åt ?äaffärd ade något berö mligt nit, fom wi gerna wilia tiltco wårt Prästerskap. Det af frågaren ect bn pa pm. Mm lyder ju få hår: imed mindre en more fallen utt någon fådan Rättegång, wore af före ej kunde med godt sa mwet e bår titräda och lidåtas, manpu t 5 Pän pan enom någon sädan anfådrning befmåradt, att det ci more rädeligt släpva honom dertid Förr å, att EN rfos båttee undermwisning föreg til råtta igen? Förssår eller mill ide frågaren fört! ugi 8 lagen hufwudsakligen dfoerlemnar Nottwardsgängen, tåroar en religids handling; e Åt fo 8 4 enda rätta domstol — Samwetet — det rätt underwista samwetet Om än w yrko 0 i wissa delar, enligt den tidens anda då den författades, lemnar Religionens — fridsamhetens — tie op en del yttre twångsmedel i bänder, borde man icke i wåra dagar wäntat att bland on fe seng Å. maning att i sjelfwa werket bloltställa wått Swenska Peästerskap för den bildade allm nhe förs att. Zo lifofå föraftlig fom åsnan år i lejonhuden, få föraftlig är äfwen den Yästmen, Å fin Å dog fattigdom mil förföka att med andra medel ån underwisningens, uppmaningens fin eydess sens, drifwa mennifkor til iakttagande af religiösa handlingar. Hwad begrepp or år syr 18: tienace wid ordet religion? hwad hopp har han om sanningens allmaft? bantu förflår bad ÅÅOm 3 haden tro fom ett senapskorn kuhden 3 förfåtta berg: aa Men frågaren lärer härmed hafwa erhållit tillräckligt swar, ehuru ämnet kunde gifwa anledning ti många och widiöfliga betrattelser, oc mi wilia blott tidlägga, att wi icke anse frågor af den halt som srägarens, böra framställas på en tid, då man dagligen underrättas om det grymma missbruk fårdes les Frankrikes och Spaniens wisserligen Katbolska, men doc Krisina Prästerskap gör af den åters wafgade aktningen för measklighetens bögsta ideer, sedan den under den nyare bildningens flyngels ålder till utseendet warit på wägen att utslockna. Lekman. ————— 5 — e.2.. AR MIG CFee.E.. I. 3 sPAT CGCAA fE.