Kärandernes Ombud Filsenska arfstwisten hafwa til FuftitlesKanslerssEmbetet ingifs wit nedanstående Klagoskrift, hwilken här på begäran införes: Til Höglofl. Kongl. FuftitieeKansterssEmberet. uti få wäl Jnlaga fom Replik, hafwa undertecknade, SKärande uti Fileenffa arfstris sten, hos Justitie Kollegium och Förmyndarekammaren i Stockholm uttryckligen gjort förs behåll, att före Rättegångens afslutande få åstadkomma af oss ytterligare åberopad bewisning. — Pi hafwa än widare, uti det af oss den 4 sistl. Januari aflemnade anförande, bestämdt uppgifwit de fall, der wi, med anledning af wederparternas anmärkningar, woro i behof af wittnens hörande od anskaffande af andra bewis; od wi hafwa slutligen den 8:de dennas upp: gifwit både hwad wi ytterligare wille bewisa, oh med hwilka, af oss namngifna wittnen. — Hwem skulle wäl, efter allt hwad sålunda föregått, kunnat föreställa sig, att en domstol, hwars första pligt uti uppkommen rättegång wäl warit, att, med wårdande af Parternas ömsesidiga i Lagen förwarade rättigheter, föka allt möjligt ljus för beredande af rättsenligt domflut, tlifs wäl så litet aktat ena partens mest heliga rått att enligt gjorda och förnyade förbehåll få be styrka def talan — att denna dyrbara? rättighet blifwit genom beslut förnekad, oaktadt den als j drig förr warit bewiljad, eller wid wite eder annan påföljd föreskrifwen och således aldrig förs werkad. — Sådant har likwäl wårt öde blifwit, då JuftitieeToMegium oh Förmyndarefammas ren genom dess Beslut af den 8 dennas (hwaremot missnöje är anmäldt), afklipt rättegången, och, med afslag å wår anhållan om rådrum för wittnens hörande, ansett fig obehindrad att för retaga målet til slutlig vröfning, utan att ens tillåta of att få de i rättegången till och med den 8 dennas företedde wittnesatester beedigade, då detta likwäl i redan pppad twist, en: ligt Lag, ej annorledes än med Collegli af oss sökta tillåtelse kunnat ske. Huru owäntadt har icke detta beslut wartt, då, oberäknadt de under skriftwexlingen giors da förbehål, wår anhållan om wittnens hörande hett naturligt berodde af hwad i anseende till wederparternas anföranden kunde blifwa behöfligt att närmare bewisa, och dessutom nu särskilt war föranledd af Swarandernes Duplik, med hwilken skriftwerlingen afstadnade. Dens na anhållan framstäldes och å den först a dag, då målet efter slutad skriftwexling i Collegium förekom, sedan de mellankomna Parternas Ombud, Herr Assessor Juringius, nedlagt def tas ian. Hwad hafwa wi wäl gjort eller åsdosatt, för att gå miste om en förmån, som Lagen