att om Spaniens neutralitet more det miasta alfwarsam, skude de tid def område återwändande Bf werlöparne ide blott afwäpnas — hvilket skall bafwa skett — utan aldeles ide tillåtas att dfroerftis ga gränsen; ty om det ena partiet tillåtes att retirera öfwer qränsen, få har äfwen det andra rått att deröfwer förfölja det förra. Derefter anföres Spanien såson mönfter i afseende på sättet huru wi på Joniska öarne iakttagit neutraliteten emellan Tuckarne 0H Greferne, Men i detta sednare krig har ingen annan Earopeisk Makt tillegnat fig hwarken Grekernes eder Turkarnes sak, få att de stulle funna kä npa tid ytterfta dagen, om de ei fielfwe förmå att förlika fin frid. Men skulle der: emot en Europeisk Stat få mytet antaga fig Turkarnes sak, fon Frankrike lemnat Ferdinand bistånd och en annan Europeisk Stat tid den grad waca Grekerne behielplig, fom wi understött de Conflitus tionelle i Portugal, få skulle det ide wara länge innan de Smfefidigt hjelpande råkade i strid med h varandra. Wi nålle derföte ånyo) påyrka, att af Frankcike degäres återkallandet af def truppar från Halfön. Wi hafva giort hwas af of blifwit fordradt, mi bafwa försäkrat den nya Författnins gens undersåtare om öfwer vigten, hwilken de genom def Spanska grannars obehöriga inbdlandning bade förlorat. — Tidningarne från Oporto syn28 misstänka, att Rebellernas makt i Tras 08 Montes ännu år ganska betyolig. Tellez Jordao, Heter det, betäcker deana Prowins med 4:de Jågars och 14:de Infanteri-Nege nentet samt 50 till 60 Kavallerister. Den 3 Febr. hade han sitt högaqwarter i Carrazedo d Alv:o wid Ribeira de Pena. — Den 10 Febr. märktes i Canarvon op trakten deroms kring en bästig iordstöt. Paris d. 2 Mars, Bref från M drid af den 19 Fedr. bekräfta Portugisiska Rebellernas nederlag i Prowinsen Miaho. En del af dem flyyde öfwer gränsen och en anaan del har anfons mit till den lida Gasiciska gränshamnen G:urdia. De Aposioliska öfwerhopa Markisen af Chaves med smädelser oh wisa nu det största förakt för honom; men Han Har utfärdat en proklamation till fina wapendröder, hwari han yttrar fig åter wilja bötia siendtligheterna wid en mera lämplig tid. — 8 Madrid är wintren den strängasle 09 mest ihirdiga man derstädes fan erinra fig. Det regnar och fnöar beständigt få wäl der fom i de nordliga Prowinserna ossh i hela Andalusien. — Ea ny Häftig siorm har i Barcelona åter förstört många skepp med deras besättningar. Constantinopel d 8 Febr. Herr Stratford Canning bar förnyat sitt förslag tid Greklands pasification och medelst en i dessa dagar öfwerlemnad Note begårt att fiendtligheterna till lands ob watten måtte inställas. Man är ganska ny iken att få weta hwad swar Porten på denna Note Pal meddela, sedan hittills asla muntliga underhandlingar öfwer denna fråga, få wäl från H:r Minciaki fon från Engelska Sändebudet, ide fört til nåot resullat. Man försöktar emedlertid, att England och Ryssland med alfwar önska göradett slut på blodsutgiutelserna i Orienten, och wäntar få: ledes att Herr v. Ribeaupierre, fom redan skall hafwa inträffat i Adrianopel och ditwäntas den 11 dennas, skall med eftertryck understödia ofvannämnde Engelska Regeringens förslag. Triest d. 22 Febr. Pakstbåten från Corfu medförer underrättelser tid och med den 8 dennas, enligt hwilka Grekern 28 angelägenheter fortfara att wara gynnande. Jbrahim-Pascha for owerksam wid Modon od östliga Grekland war alt i insurrektion. Kapten Maksci hade öfwer Sas lona framträngt ända tid grannskapet af Missolonghi. Atben skall wara aldeles fritt och Seraskieren har dragit sig tillbaka ända tid Thermopylerna. — Capudanr-Beys eskader, bestående af 20 segel, skall hafwa begifwit fig till Dardanellerna. — Enligt skeppareberättelser från Modon af den 6 den: nas har IbrahimsPalda, efter ett litet ströftåg, från Tripolitza åter begifwit fiy til Modon. I Modon, Koron oh Nwarino Må ungefär 12000 man Turkiska truppar op i Tripolitza befianer fig en särslild Corps under Franska Renegaten Sulam:B:y8 befäl. —q — — —-— —.. .————nnOo— — LV ALmS2W— 2 — . .. m—rÅ 21 om AP SK FÅ. dippffkAH 2