år känd, efter att han, upptänd af en grym wrede öfwer en förment högst obetydlig förolåmpe ning, stötte knifwen i fin wäns bröst, stämplar honom tillräckligen fom en obändig och för fams hållet högst farlig menniska. Hwar och en, som hyser aktning för rättwisan, afsky för det upps såtliga brottet och kärlek för sambällsordning — och om andra wårda wi ej att tala — måste således önska och anse för en winst för samhället att befrias från en sådan medlem. Den som kallar en sådan önskan blodtörst känner troligen ingen blodtörstigare än den som fäller den grymme Tigern. — Wi hafwa ej vttrat något omdöme öfwer det utslag, fom befriar Broms från dödsstraffet. Att det år grundadt på Lag och rättwisa samt att Broms handling icke funnit någon förswarare i def Domare; derom behöfwer ej den flyftige författaren i Malmö Tidning öfwertyga of. Domaren måste döma efter förekomne skäl, och då han det gör, drabs bar honom aldrig den rått-tånfandeg förebråelse för det brottslingen stundom undflipper ett wälförtjent straff. Bromsiska förswararens försök att tyda wårt utlryck såsom ett klander mot Domaren måste således få kallas misslyckadt och hämtadt utom det sunda wettets område. Men den som will förswara en sjuk sak måste söka till att bortblanda den för att åtminstone få några ffen-grunder. Swårt blir det annars att trycka sanningens stämpel på lögnen eller gifwa det ådagalagda brottet någon likhet med oskulden. — Wi lyckönska förswararen till nöjet af Bromss fortfarande umgänge. Få lära finnas, fom afundas eller täfla med honom om denna lycka. Den som en gång mördat sin wän återfinner ej så lätt en sådan af det ädlare slaget, ob. NE fom är blottstäld för missödet att ej finna en dygdig wän fan ej wänta mycken glåds je i lifwet. — J den artikel om det Byzantinska Refesftipendium, hwilken finnes införd i N:r 11 af Nya HelfingborgåsPoften, år ej ett ord nämndt om någon Konungens Befallningshafwandes underlåtenhet att kungöra ledigheten af samma stipendium. Införandet af den allmänna Kuns görelsen derom i N:o 6 af Malmö Tidning hade således warit öfwerflödigt, då samma Kungös relse troligen i sinom tid blifwit från Predikstolarne i Länet uppläst. Artikeln innehåller blott den anmärkning, att Länets Hushållningssällskap, till hwilket Kongl Wetenskaps-Akademiens Circulär lärer wara ankommit, i ämnet ingenting offentligen tillgjort, oh denna sanning åters tages ei, belst wi ej funna förmå of aft anse Konungens Befallningshafwande och Huåshåls ningssfå0 ffapet för ett och samma, samt det sednare berättigadt till ursäkt derföre att den förre uppfylt def åliggande. Troligen har wäl detta Länets Husbållningssällskap haft något fams manträde sedan Juni månad sistl. år, då frågan om detta stipendium kunnat förekomma. In: sändaren i Malmö Tidningen skulle säkerligen gjort fig of och flera andra mera förbundne, om ban i stället för den läswärda kungörelsen uppgifwit, hwarest Hushålnings-fålffapets sistl. år utkomne skrifter äro att tillgå för wettgirige läsare, emedan de lika litet fom det Byzantinska stipendium warit genom Hushållningssällskapet tid Almänhetens nytta utbjudne. A 6W—