CAÄA — Några Betrraktelser öfwer Amerika. Läsaren må icke wänta några swatsande utflygter öfwer Amerikas herrliga tillstånd. Den fos re Skoldens uppmaning, ott Europeerne böra sända fina skönaste sörhoppningar öfwer bafwet, Nit: fom Äneas fina husgudar från der fallande Jlium, instämmer icke med erfarenhetens bedröfliga pros fa, Besättningarne på de twenne Swenska Srlogsstepp, four slickades til Södra Amerika, togo roids serligen flera förboppningar än skatter med sig, men bwad man med wisshet kan säga, år, att de ras Öffierare genomgått flera od swårare öden och äfwentyr, än Ulysses och Aneas. Örsaken war, att, ehuru Södra Amerika til kämpat fig vafhängighet, hade det likwäl ide äns nu hunnit att organisera fig. Förtryckarne woro öfwerwunne och förjagade; men i den inre Stats: författningen hersskade anarki. ö ö J de förenade NRorr-Umerifanffa Staterna är förhållandet helt annorlunda; utan twifwel fin: nes på jorden ingen förträffligare Siatsförfattning; den har ala Engelska constitutionens fulfomiligs heter, men nästan intet enda at dess fel i Men det finnes tock en himmelswid skillnad emellan Statsförfattning och Stprelse, bwil: fen sednare ofta ide år få god, fom den förra: liksom äfwen twäriom, såsom i Danmark under Bernstorffs tid. . . i J aumänhet har man icke i Swerige fullständig kännedom om de Nord Amerikanska Friftas terna, Denna olägenhet hade kunnat afhjelpas, om det af den snillrike Borgmästare Lindelöf i Ystad författade werk, som war ämmadt till ett opus posthumum och innehöll en fullständig Historia om MNordsUmerifa ifrån def sjelfständighetskrig, bade blifwit til trycket befordradt. Ryktet förmäler, att manuskriptet öfwerlämnades åt Kistoriarum Professorn Å. O. Lindfors til genomseende. Men es ra år äro redan förflutna, oc detta af ett fålfynt snille utarbetade werk lär således wara förlorade för efterwerlden. Det förtjenar anmårkas, att en Statsfsörfattning Fan wara liberal, men syrelsen illiberal, lif: som det twärtom någon gång händer, att Statsförfattningen är illiberal, men deremot sjelfwa fiys relsen liberal. Med dessa termer mena wi ide hwad man Frankrike dermed betecknat ifrån Naros leons fall, utan hwad deras äkta genuina betydelse åfyftar.. För hållandet med NordsUmerifanffa Statsförfatitningen och siprelsen är sådant, att den fednas re i många fal afwiker från den sörras menniskoälskande syftemål. Wål har oldrig Presidenten eller någon annan medborgare hyst den brottsliga afsigten att blifwa Usurpator; men att Statsförfattnins gens anda bliswit af styrelsen ofta förfelad år hwad wi gå att bewisa. Det kunde wål räknas för en politisk försigtighet, att Nord-Amerifa ide sökt bidraga til Brekslands sjelsständighet. Men månge trodde åtminstene, att Norra Ämerika skulle göra sör Grekland hwad örankrife 40 år förut hade gjort för Norra Amerika. I den skrift, fom år 1824 i Ådpenhamn utgafs rörande många pelltiska förhållanden, hade författaren upptagit en mwidlyftig sramstalning, fom likwäl för korthetens skull uteslöts, men finnes i det Swenska manuskriptet, rörande orsaken, bwarföre man icke kunde hoppas något deltagande å Norra ÄAmerikas sida. Hufwusskälet war, att i Norra Amerika råder en utwecklad Ego:fin, en Köpmans: od Hamtmerf8-efprit, fom aldrig widgör något, utan med hänseende til egen fördel. Egoismen fer på når: warande fördelar, Patriotismen åspftar äfwen fördelar, men för en mera aflägsen framtid i det flora och bela. Utgången wisade äfwen til hwad grad Egoismen fligit i Norra Mnerifo, då Grekiska Regeringen der bestalt en fregatt, först emot ett måttligt pris; men sidan detta pris ökades dubbelt, kunde Grekerne ändå ide erhålla fregatten, utan emot Ännu högre betalning, I sn