Medel mot Rötsot. (Jnsändt.) Som det år til befarandes, att efter den starka wärman Rötsot tan blifwa gängse, och de medel, hwilka i Pots oh Inrikes: Tidningen blifwit uppgifna, påkalla större omsarg och en wiss mes dicinsk insigt wio anwändandet, anser Jnsändaren fig pligtig, att uppgifwa ett enkelt medel mot rötsot, bwilket år ganska suveränt. Man tager nemligen ett qwarter god Conjak, hwilken man läge ger i en spilkum, öfwer hwilken man applicerar en far eller omat jern få, att deröfwer fan läggas ett siycke foder samt någon ingefära eder kanel; derpå itänder man Conjaken, och låter den brinna, tills sockret s nält, hwarpå lågan utsläckes. Uf denna bruleau tager man ett spitsglas 2 til 3 gånger om dagen, oh fortsätter någon liten tid, då Rötsoten skall förswinna. Har deremot Rötsoten tagit dfe werhand, bör Låfaresåtgård sökas; men säkert är, att denna enkla huskur stillar Rötsoten i fin början; och är detta medel ganska brukligt i England. Tissot nämner, att det är en fördom, då man tror, att frukt befordrar Rötsot, oh påstår twärtom, att mogen frukt förekomner Senna grufliga sjukdom. J få fall låter den fördelaktiga werkan af Conjak fig lätt förklara, då Conjak tillredes of frukter, långt ädlare, än dem Nordens klimat frambringar. 2