Anmärkning. J N:o 56 af detta blad har genom manuferiptets otydlighet den orimligdet influtit, at man läser: en transportflotta med 300 xnfanterisRegementen skulle bafs wa gjort alla Joradims företag om intet, då dock för 305 skolat flå endast 3:ne. Det förra war en orimlighet i flera affseenden, det sednare mar en möjlighet, fom lätt Hade funnat werkställas igenom de bidrag Europa redan lemnat för Grekernas sak. Det Hade was rit önskeligt, att de fom gripa in i werldshändelserna, om ide genom sin politiska malt, åts minstone genom fina rifedomar, bade gifwit aft på Major Äsclings i åberopade nummer cites rade pttrande; fy hade man understödt med krigsförnödenheter, i ställe för med pengar, skulle Greklands frihet redan warit befästad. Det kunde oc lönt mödan att gifwa att på ywad i en wiss brochyr anmärkts emot den umerikanske IatlonalsReprefentanten Woods yttrande, att Grekland ej behöfde understöd, emedan det sjelf skulle tilljämpa fig segren. Men annorlunda dömde drochprens författare, då han frågar: Åpwem wågar förutfäga hwad Jslamismens fårs twiflan kan uträtta emot ett söndradt folk? OM om Franska Minifteren hade tänkt fom 9Sood i Norra Amerikas frihetskamp mot Englands öfwermakt, hwad hade då följden blifwit? — Rär därtill lägges, att Jslamismen har understöd af Eurovas cåivilisatien; få får man gös ra den anmärkningen, att det går dumt och illa til i werlden, emedan det mar blott i den Franska Revolutionen, fom de briljantafte hufwuden kommo tid wälde. De äro wäl ock fielfs we skulden dertill understundom, emedan deras Jättekraft slumrar likt den bwilande Hercules, tills det gäller. Sanning är det, att med dessa millioner, fom blifwit förspillda, Hade man åtminftone kunnat skaffa flyftingarne en fristad och bråd. Men få långt bafwa desse nitålitas re ännu icke hunnit med fina millioner. — Skarpsinnig od wältalig war wär Akademiske uppe muntrare till sammanskott åt Grekerna; men i striden medan Tuskens despotism OM Greklands frihet war dock aldrig Swerige Turkens naturlige wän; wi woro det endast, så länge Rysson war wår naturlige fiende; men nu år han det lika litet, fom Pohlen war det, sedan Swerige förlorat Liffland. Sweriges läge år sådant, att det har inga fie ider mer, utom desse ockrare, fom fuga den entkilta wälmågans merg, samt desse förwaltare, hwilka likt Lejonet löva på sned når de skola griva sitt rof. Wi hafwa icke fienderna utom oss; men Egoismens resenärer och patriotitmens förtrycare — fe der wåra fiender. fe veller bör man gilla den satsen, få skönt den år framställd, att de sammanskott som ske, skola wara wittnen, att Europa deklagar Greklands fal. Ty låtom of beåknna, att per menskliga uträkningar tryta, der taget Admakten wid. Rapoleon föll, emedan bärarnes Gud slog honom. War det på sitt swärd, fom Gusktaf Adolpb förtröstade, når han stridde emot Hierarkien, ock i spetsen för fin lida hår söng: Wår Gud med oss; med honom wi — Hans Gideon fall ån bli spord, Som Herrans Kyrka oh bang ord Skal manligen förswara. Men mången har anmärkt, att Grekerne äro icke med Gud; om att derfore år ej Gud med dem; man anför erempel på Grekernag nedrigheter; man bewisar, att Turkarne hafwa mera heder, trofastdet om ädelmod än Grekerna, hwilka utmärka sig genom girighet och förrås derl. Wett Srekiska Rationen är girig och trolöt, må wara en sanning; men 400 års flafwes ri fan wäl oc tapa ett slaffinne. Men med slafweriet skall dock slafsinnet uppböra. Afks ling berömmer wisserligen icke det Grekiska folket; men just för det Grekerne äro så dåliga, just verföre wil Europa dafwa dem bättre; och medlet år, att skilja dem wid Turkens förmyndere frap, att skaffa dem konskitution, att förbättra underw isningswerket, samt befordra civilifas tion i ett NysWreliTt Rike.