fett. skogseldar å Dahl, hört omtalas en förfärlig å Wermlandsnäs, hwilken sträckt fig 3 mil I långs den ot en och en half mil i bredden, och nu fett en annan helt nåra fladen å förenämnde Finnäs sens område 3; få ökades förskräckelsen, då förliden Lördags förmiddag en stark rök syntes uppstiga från södra andan af Hunnederg. Soun winden war ppdlig, kunde det befaras, att de herrliga bergen skulle berörwas fin gröna klädnad och göras kala. Mot aftonen fick man dot weta, att elden rafas de nedanför Hunneberg å hemmanet Bredängs skog, som helt och hållet, jemte gärdesgårdar och till en del äfwen grödan ödelades. Abyggnaden å ett torp lades wid detta tillfälle äfwen i aska. — Sädespriserna funna nu hår ej bestämmas, då Landtboen nästan wil ge hvad fom begäres. Hår fin nes dod ingen spannmål. — Exempel har i dessa dager warit för handen, att Allmoge inkommit från Westergöthland att köpa säd, och sedan den ej fått någon här, har den begifwit sig till Uddes walla, derifrån den kommit lika tomhänd. Ramlösa. Sedan Hans Maj:t Konungen med nådig ömhet sträckt fin omtanka äfwen till ben lidande klassen uti Skånska Prowinsen, ohm skänkt ett kapital af 8000 R:dlr Banko till de fattiz gas underhåll wid Ramlösa Brunn, hyser man ett fast hopp, att de hinder numera äro undan:dj: do, som hittills målat, att Ra mlösa mest gynnadt af naturen, likmäl ide kunnat anses om en Drottning dland Sweriges Helsobrunnar. Jnrättningarne för Helsowården hafwa hittills warit för få, då alt skolat werkställas af enskilta medel; och man har wissa år haft exempel, att månge fattis ge, fom föfre helsan wid Ramlösa, skulle hafwa omkommit af hunger, dereft ide Magnatern hade ömmat för deras nåd od giort betydande sammanskott, med hwilkas frikostighet under en Ramlösa seiour isonnerhet urmärfte fig Hormarskalken Baron G. Gyllenkrook. Men ehuru å Konungens sida numera större uppoffringar fett, än man kunnat hoppas i en tid då olyckorna från alla Hål anropa den Kongl. barmhertigheten, få skad likwäl tid Ramilösas uppkomst ej mindre bidraga Nas tionens kärlek för Jnrättningen och båg att desöka detta wackra och rykt bara stäle. Om det endast besöktes af dem, hwilka wilia återwinna en förlorad della, få skulle kostnaderna öfwerstiga Inråtts ningens inkomster Men om Rationen lifligt inser, att många sjukdomar förekommas, derigenom att man i tid begagnar heljosamma medel, såsom saltsjöbad, den friska tandtluften, en dietisk mats och lefnads rdnang, samt slutligen oskyldiga uppmuntrande nåien ; om det år bättre att förekomma än bota sjukdomar, få skall utan twifwel Rämsösa bibebålla fit wärde, äfwen då man erfar, att ide alla fjufdomar funna der botad, efter wi alla äro döolige. Öch då Ramlda Brunnssinrätining ans sågs owärderlig äfwen då den werkade ensamt, huru mycket mera bör den ide stattos, sedan den blifwit förenad med en Bad inrättning, på bwilken isynnerhet detta år flora kostnader blifwit anmåna da. Jcke nog, att numera 2:ne Badwagnar begagnas efter den modell, som Brunns-Intendenten uppgaf wid fin återkomst från Engelska faltffösbaden 5; utan inredningen af de warma baden år til: lika med stor kostnad utwidgad, få att utländningen med befparing skulle funna begagna dessa bad af ferflilta na urer, då i Köpenhamn, bmareft är stor brist på Bad-inråttningar, ett wanligt warmt bad kostar minst 8 mark i Danskt mynt, bwaremot wid den under Ramlösa börande Bad:inråttz Ring, äfwen de mindre bemedlade äga tillfälle att utan betydlig koslnad nottja bad af ala flag; och då det år numera en bepröfwad sanning, att orsaken tid menniskoslägtets aftagande bör sökas i den totala f rfummelfen af bad, fom ägt rum i flera sekler, bör man ock deraf hemta anledning tid en få förträfjlig inråttningå uppmuntran,