Betraktelser rörande allmänt nyttiga Jnstitutioner. (Fortsättning från N:o 51.) Med skarp dlick Har Herr Baron Raab uppgifwit, att rätielje i förlagsbristen skulle tilmågas brinqas genom en med nätringarnas fördel ö werensstänmande finansreglerng; men att ett Husbåus-Sällskap derwid bwarten ditekte eder indirekte fan medwerka. Jnsändaren befannar den store Url Or nstjernas yterande, att ju mer man tänker i ämnet, ju mindre wisshet erhåuer man deri; men Jnjärndaren bär likwäl stadnat i föliande resjultot: 1:o, att andra länder hafwa ett båttra och mera siadelt myntwärde ån Swerige; 2:00, att fluktuation och osäkerdet i Swenska mypnters wärde ruinerat enskilta familjer, och skal ruinera heta Nationen, om ej rättelse skaffas. ö Exempel upplysa — i en wiss slägt hade Morfadren bdrdasrätt till Steuciska egendomen Dufeke, oh ägde bördeskillingen; fadren dade kaditol att köpa Toppeladugå:d, fom honom erbödsj den ena Morbrodren holl på att köpa Coddesjö, den undre Tofjd-Clofter, alt utan art b höfwa lä na penningar, Men ala flode fig sselfwe i ljuset; hwar och en tydte att han ji hade 6 procentj och ingen förutsåg, att Swenska myntet kunde falla i wärde, somt landt-egendomarne abtfå stiga i pris. De lemnade efter fig fin. kapitoler, fom likwäl delades rå många händer. Nu inträffade en ny konjanktur. Först förlorade kapitalisten en tredjedel of fin fömögenhet genom 1800 års realifas tion: fecan minskades oc Swenska myntets wårde i förhållande till warornas; och 1000 Ridlt då:glU blefwo öga båtire ån 100 några år förut. Nu sö sk:äcktes kapitalisterne; och de fom inga kapitaler hade, mile förtjena på lånta. Egen dom shondlen fon i for De speku anter fom tydligen sågo, att deras far ellar morfar misstaget fig oti att ide hafwa lagt fina kapitaler i landtegendomar, wille nu hjelpa masstaget, och köpte fofligher fer med egna och med sånta kapinaler. Sålunda fanns inom en slägt of 5 br. der följande alla föps få egendouar, newligen Hardeberga med tillöpt Ryskog oh Tygelsidey, Sularp med wersipadd