—— — — — — — — —— —— Betraktelser rörande allmänt nyttiga Jnstitutioner. (J anledning af Baron Raads tid HFushi18-3ddffapet i Edrifianftad inlemnade skrift., Uppmärksamhet, mycken uppmärksamhet förtjenar den i Bihang till Helfingborgs-Poften uns der N:o 40 får detta år införda och til HusdåderHåidffapet i Chrislianstad adresserade skrift, som bar till förfsattare en Friherre Raab, hwilken genom de originella åsigter Han öppnat i afseende på Fandrmannastillftändet i Riket, ådragit fig de tänkandes högaktning, om det wore föcmycket att fåga — beundran, Öfwer heta Riket hafwa Hushå13:Sid laperna i Prowinserna arbetat för LRandtmannasfultas ren; och många DushådsSådkapers årsderattelser äro genom trycket befordrade till allmän fånnes dom; men i Malmdhus Lån, fom på en gång år det minsta oh folfrikaste i Scandinavien, har man hittills ej rönt ringaste werkan af HusQåls-Hilkapets åtgåärder, tilläfwentyrs emedan detta Län är bland olla i Riket det Landskap, som dlifwit men gynnadt af naturen. Orsaken är få mycket swårare att upptäcka, som Ordföranden år Länets Höfdinge, och Sefres teraren Professor i Ehemien, denna wetenskap, genom hwilken åkeröruket kunnat göra få flora frames steg, såsom åkerbrukets basis i theoretiskt afseende. Derfdre bar wäl i Swerige alorig utkommit nås gon bättre Lärosok i Landtmannaskörseln, såsom Ssenskt original, dn af EHemid:Profefor Gadd i Abo, i trenne delar utgifwen, hwilten förtjente att å nyo förlåggas med de anmärkningar, som npare tiders rön kunde tillägga; ehuru. utgif wandet af en ny edition tycs böra besörjas antingen af Randtbrufs:Ufademien sjelf, eder oc af något för åkerbrufec nitälskande PQusbilsBA0jFap, Stora oh otiginella äro de åsigter, fom Friherre Raab från en serskilt synpunkt öppnat; men då han föreslår, att oe tatistiska taselerna öfver Rike s derm nan af serskilta natucer skola från samtlige Huspåds-Sällskaperna direkte och ide genom uppehålande omwägar infändas til nåra förs famlde Rikets Siänders Scats-Utfkott, möter likwäl det slora binder, åtminston inom Mal nöhus Län, att Husdålls Sällskapets Ordförande år Länets Höfdinge. Således skulle i affeende på Malmö: hus:Lin, denna wigtiga Landsort i frågan om åfecbeuk, andarålet aldeles förfelas. Nekom ej beller, att Peesidenten Baron Klinteberg Har en nog widslräct befattning med Länets juridiska, civila och polisstyelse, för att funna anwända myten tid och ontanka på Länets ekonomiska och flatisti: ffa omwårdnad; och undrom derföce ide, on Länets Hushådls-Sälljkap wäl utsatt prisämnen, men ännu alorig belönt någon skrift, mindre från trycket utgifwit de däsia täflingsskrifterna, eller mwidtas git någon stor och wigtig åtgärd i och för Landtiaannakullurens framsteg. i Mången likwäl, i hwars sgon följder och resultater falla, men fom ej har skarpsinnighet eter kanske ock rättwisa nog, att stiga uop iill dessa resultaters werkliga or aker, torde kanske mena och säga, att Malmö Läns Hushålls-Sälllkap wållat den tilltagande sådes produkltionen, fom är alltför synbar inom detta Län. Men i sielfwa werket Har Malmö Läns HushållsSällskap icke dertill mera bidragit, än Anas ranthersOrden eder Knuts-Bilet i Malmö, ehuru många ledamöter i dessa äro flora Landtbrukare, och det sednaces ålderman mar H. Ercenens Geefwe Thott, hwilken ärfde skulder och förwärfwade midioner. Orsaken til Skånska slättbygdens upphjelpande mar holt enkelt, att enififte8:förordningen ef Beneral:Sumernår Toll föreslogs oh genomdrefs, af Stats: S-frecer Meattbias Rofenblad år 1801 författades och utgafs, samt under ett år tionde werkställdes och realisirades med utmärkt nit af Landshöfding Grefwe Rosen, derwid med stor patsiotism biträdd af wille oegennpttige gode min.