flone eft pistlolskott; men att ännu ide förmärkts, om detsamma träffat någon; att Bergström blifs mit mest slagen; dock påföljande morgon synts obehindradt spatsera å Helsingborgs torg, utan ans nan förändring, ån att omkring hans öron och en del af ansigtet hängde nedanför hatten något blos digt linne. Jcke destomindre omtalades ännu der i siaden samma dag, några timmar efter Bergströms promenad, ott hang lif wore i fara of de erhållne slagen. — En hwar rättsinnad Meddorgare dns skar wisst att wåldswerkarne blifwa upptäckte och straffade efter Lag; och man bör ej tro, att Tulbes tieningen genom oförstånd i hotelser eder förtidiga anfall gifwa sjelfwe anledning till slike uppträden. Man har likwäl hört omtalas, att Tullbetjeningens, från och med Extra Waktmästares till och med Tulfammare-Förefåndared, flesta sportlar bestå uti förebråelser, att icke hafwa gjort nog många eler lönande beslag; helst sedan wissa så kallade Patrioter skola hafwa uträknat, att gods, som olofligen införes i Skåne, år lika få ymnigt oh lätt åtkomligt, fom Sillfisket mar i trakten af Götheborg för några oh 30 år tillbaka. — Också år genom detta myckna patrullerande och springande Tuabetcjes ningen sysselsatt något öfwer höfwan. En TulsBetjent fom wandrat hela eller det mesta af natten, bör få hwila fig om dagen; hwilket oc, få wida werksamheten skuall hafwa spftning på något nyttigt ändamål, iyckes däst funna åstadkommas genom befälets och mannskapets fördubbling oh fördelning i 2 divisioner. Det år wäl sannt, att aflöningstostnaderne då oc måste rättwisligen förs dubblas; men deremot uppkomma minst 2 förmoner, nemligen en ostridig i det att Jere penningar blifwa qwar i orten; och en annan, möilig deruti, att de trafiferande, hwilka om dagen nödgas päfalla Tullwerkets åtgärder, kunde mera skyndsamt och mera redigt få fina expeditioner. Emedlertid år det beklagligt, att Tullbetjente, fom måste göra fin tjenst, jå godt de densamma försiå, och dermed funna uthärda, blifwa derwid få ida bemötte; men det år oc, äfwensom det läns ge warit få, mycket tillfredsställande, att andre, fom äfwen ganska kraftfullt göra Kronans tjenst, blifwa i utöfningen deraf ostörda. — Hwilka äro orsakerne till denna åtskillnad? M e. a. 9. — Kongl. Commerce:Eodegium har utfärdat Cirkulär til Sjö och SrånfesTul-Råtterne, samt Nädftufmwu-Råtterne i de städer der Sjö Tuls-Rått ide finnes, angående råtta förståndet af 38 IG. i AO emot oloslig inz och utförsel af waror den 23 Juni 1825. Samma Cirkulär yder sålunda: Uti Nådig skrifwelse af den 18 sisilidne Januari, har Kongl. Maj:t af förekommen anleds ning, gifwit Kongl, ECEommercesEolegium tidfånna, att då utländ ske handelswaror i sådane gwantites ter, att de öfwerstiga ett hushålls eget behof, ide lagligen funna wara å landet upplagde, annorlune da än under deras transporterande från stad til stad eler til od ifrån marknader, Kongl. Maj:t i Nåder funnit 38 FI. i Kongl, Föroroningen emot warors olofliga ins och utförsel af den 23 Juni förlidet år innefatta tydlig förefrift om wederbörandes rätt, att anställa underföfning efter olofligen infördt gods uti hus od boningscum å sådane hwiloställen för forslande på landet, der transporter rade waror längre eler fortare tid förwaras; hwilket således, enligt hwad Kongl. Mai:t tillika i Nås der befallt, warder N. N. Rätt til underdånig efterrättelse, wid nämnde Kongl. Förordnings tils lämpning förständigadt. Stockholm den 9 Maj 1826. På Dragande Kall och Embetes wägnar A 8 3 Å af Klintberg. C. uiding, . J. igius, A. Widell, A. J. Wablftjern C. J. Ornberg, W. Seceswetoff Morath, Å olgg, A mn LKGA