Article Image
Utrikes Nyheter. Corfu d. 8 Maj. Efter berättelse ffa IbrabimsPafbha firar efter intagandet of Miffolonghi hafwa med fina truppar marscherat mot Tripolitza oh anförtrodt bewakandet af der eröfra de fästningen åt Serastieren Reoschid Mehmed Pascha, tamt uppdragit Honom, att låta en del af fina truppar uppbryta mor Corinth. Trrest d. 10 Maj. Till följe of underrättelser från Corfu af den 5 dennas skall Miaulis på återwagen till Arcipelagen den 28 April hafwa seglat förbi Joniska oarne. — Enligt hwad ögonwutnen intygat, pwata lemnat Yensolonghi den 27 April, framstaller denna stiad nu endast en med lif betaäckt stenydg. Madrid d. 16 Maj, Hit ingångna underrättelser framsläla wårt förhålande til Portus gal såsom ganjka inweckladt. Mun omtalar tid och med att 12000 man Engelska truppar oförtdzwadt llola antomua. — Generalen refwe dEspanna har afrest til Por tugisiskå grämen för att dfmers taga befalet dfwer de Spanska truppar, hwuka der äro sammandragne. J ÄArragonien, Balencia och Edtalonien ske hemuga wärfmngar, hwilkas andamål man ännu icke känner. Varis o. 20 Maj. Den 23 dennas höll Grefwe Alexis Noaulles ett tal uti Minifteren rörande Gteterne, hwaruti han yttrade: Greklands öde wäcker öfwerullt det innerligaste deliogans de. Endast Hofwen taata att uppratthålla fred och jeumwigt oh bära attning för Turkarnes legiz timitet. Folken deremot wilja ide hafwa något art göra med dejsa fender tU Religion, bildning och heder. Således uppslå twenne motsatta riktningar, och Grekland blir blottställi för fina fienders barbari. Man gloamec hwad en utanärkt skrifttalare ptirat, att Turfarne blott hafwa uppsligit sitt lager i utopa, att de inträngt fig der fåfom ett gissel och qwarblifwit såsom en pest, mor ymil: ten Religion od) bildning utan uppehåll protest rar? Detta frig kan icke på annat satt slutas, än med de Loristnes eller Turkarnes utrotande. Man wil ite inblanda fig deri, emedan man fruktar att störa freden, Men har mål Cabinettet St, James förhådande i afseende på Spo-2mnerifa på något sätt stöct det goda förtåndet Makterne emellan? Mean säger, att sedan Gretlands Bolwerk, sedan Werssoton gyi fallit, år allt förlocadi. Jagalunda! Brand och mord hafwa ännu ide tidintete gjort någon Manon. Ur de fallna offrens diod uppstå hjeltar. Den nyare Politiken mer hwarken att anwända hotelser eller wåld; dess wishet råder den att lita tusende of menniskor bringas om lifwet. Bort det Ottomanniska Riket! Hwad wore det utom Jörahim? Hwad wore Jbrahim, om ban ide blifwit skyddad af Christniga flottor? om han ide hade Renegater wid fin sida? Oetta är den neutralitet, fom man båder få helig. Europa wet det, Grekland år dep offer. Det oaktadt förblifwa Labmetten obewetliga; d.t oaktadt skapar man theocier och systemer och bekämpar de ädlas ste meningar. Ej blott Hellenernas olycka och nöd, äfwen deras tapperhet uppwäcker medlidande och deltagande, Canaris ord, då ban med fin bräckliga brännare näår nade fig ett Turkiskt skepp: Guclose Mufelman, det år Canaris fom utrotar dig med ed, Himlen har gifwit ditt lif i båns derna på en fattig fifare, hafwa redan blifwit historiska. Grek ands sat år äfwen Europas, För tusen år sedan erhöll en Dynasti Thronen, emedan de slogo Saracenerne på stranden af Loire; för bundrade är sedan förwärfwade fig en Polsk Furste Europas tacksampet genom lin seger öfwer Mrs selmännen; fem gånger tågade Christeaheten emot dessa barbarer, och Kyckan firar ännu i dag de öfwer dem wunna segrar. Hwem kan blifwa likgiltig, då man hör, att till följe of strderna på Fpa fara, Morea oh i Missolonghi 60,000 Christna bliifroit bkringspridda i Confiantinopel, Adrianopel och Egypten? att man efter bestormandet of Ehios kunde köpa en Christen för 5 femfrankslycken? MNes ligion od medlidande uppfordrar till bistånd, och derföre twiflar jag ide på Regeringens bifall, då jag föreslår att anwända 300,000 Fr. til lösköpande af Christna slafwar. en åtgärd af cetta flag bar ingenting fiendtligt, år ärofull och wärdig otonungen och Nationen; den minskar de ädla olydlis ges nöd. Jag talar till edra känslor, ide tid edra meningar mine Herrar, hafwen åtminstone med: lidande för de Chrislne i Grekland? ———— Betraktelser rörande allmänt nyttiga Jnstitutioner.

6 juni 1826, sida 2

Thumbnail