Det häruti tillkännagifne wedermäle af Konuugens Nåd och yttrade Nådiga tänkesätt om Skånskta Jnwånarnes underdåniga trohet oh tillgifwenhet för Konungen oh Dess höga Ått, utgår en tilfredsitålande erfåttning för det önskade tillfället, att genom egna Deputerade från orten, fjelfs we få flift i underdånighet tilkännagifva. Malmö LandåsTanceli den 24 Maj 1826, W. ef Klinteberg. h. goff offman. J. Til den beslutade, men genom nådig föreskrift, instäande Deputation från Malmöhus Län, has de dels fig anmält, dels blifwit walde följande i Orten wistande oh boende Herrar och Män, jemte Landshöfdingen och Biskopen. Af Ridderskapet oh Adeln: Hof-Stalmåftaren och Kommendören Friherre W. Sve rin. — Hofmarskalken och Riddaren, Grefwe C. L. Beckfriis. — Hofmarskalken och Riddaren, Fris berre Platen. — Kammarberren och Riddaren, Grefwe Hamilton. — Kammarherren, Friherre Coijet. — Kammarherren och Riddaren, Friherre Gyllenstjerna. — HofsIntendenten Sjöcrona. — Major O. Berg von Linde, Af Pråft-Ständet: Professor Engeslröm. — Prosten, Kongl, Hof:-Predikfanten Gulans der. — Prosten Pettersson. Af AbademisStaten: Akademlens n. w. Rektor, Professor Rosenschöld. — Profefforers ne Liedbeck och Agardh. Af Borgerskapet: Borgmästaren, Lagman Falkman oh Handlanden Barkman i Malmsö. — Consul Edelberg i Landkcona. — Lagmannen, Borgmästaren och Riddaren Ståhle i Hel singborg. — Commerce: Rid Lundgren i Ystad. — Handlanden Widlborg i Lund. Uf Bondes Ståndet: Hans Nilsson för Ljunitz och Herrestads Häroder. — F. d. RNilss dagsmannen Anders Nilsson i Jsie för Wemmenhögs Härad. — Dito Dawid Rasmusson för Oxie od Skytts Härader. — Dito Unders Nilsson i Tottarp för Torna, Bara od Harrjagers Härader. — Ola Swensson i Heinge för Frosta och Färs pärader. — F. d. Riksdagsmannen Iöns Persson i Södra Möinge för Onsjö och Rönnebergs Hätader. — Rusthållaren Sone Persson i Allerum för Luggude Härad. Swårlost problem. Tre Damer twistade en gång med hwarandra, hwilken af dem som öfwergick de öfriga i fin kroppsbildning och retliga nerwer. — Jaa gick, berättade den första, en kylig Majmorgon ut att spatsera i min trädgåro, i negligs och toffor; ett Rosenblad föå på min fot oh jag måste deraf halta ett fjerdedels år. — Min Kammarjungfru, fade den andra, giorde en gång elt met på mitt sänglakan, fom war ar det sinaste Hollänoska lärft; clyckligtwis fom jag att ligga på detta weck och skadade deraf 3 af mina refben, så att min läkare hade dermed nog att bestäla i 4 månader. — Och jaa, slutade ändtligen den tredje, hade modet eftertrockliaen ålaat min friför, aft bwarje såna