oförskräckte Grekiske Sjöbielten skall också redan hafwa fråntagit Egyptierna 12 transportskepp. Det förmäles åter att Jbrahim blifwit sårad uti ett af de sista anfallen mot Missolonghi; äfwen war der rykte gängse, att Grekerne hade återtagit Vassiladi. Gouras har i ryggen anfallit Pliaffa-Pafha, fom förer befälet öfwer en afdelning af belägringsarmåen. (Samma underrättelser medd elas äfwen från Triest under den 21 Arril.) Odessa d. ir April. Enligt berättelfser från Constantinopel of den 2 dennas, hade det ganska osannolika ryktet utspridt sig derstädes, att Engelska Commodoren Hammilton warit i Napoli di Romania och der tillkännagifwit, att Storbrittanien oförtöfwadt ämnade erkänna Greklands oafhängighet. Bref från Smyrna omförmäla äfwen detta rykte. Constantinopel d. 7 April. Natten emellan d. 4 oh 5 dennas inträffade härstädes en kurir från Petersburg. Herr v. Minciaky har erhådit en ganska bestämd note från fin Monark till Porten, rörande ett slutligt argörande af de emellan den sistnämnde oh Ryssland uppflådda tmis stigheter. Denna note skall wäl wara affattad i lämpliga uttryck, men tillika förråda en anda, bmils ken hädanefter swårligen lår tillåta Porten def förra undwikande förfarande. Def innehål fyf tar hufwudsakligen på tre punkter: Portens tyjsllåtenhet rörande de emot densamma förut anförda bes swär, återställandet af Furstendömenas traktatmässiga privilegier, och en skyndsam affändning af Turkiska Kommissarier, för att på en bestämd ort, i förening med Ryska diplomatiska Agenter, iords ningoringa de på lång tid ide uppfyllda förbindelserna. Redan i förrgår aflemnade Herr Minciaky denna note, på hwilken han begärt swar inom 6 weckor. Sedan den oförmodade anfsuften af dens na depesch äro mångahanda rykten i omlopp; bland annat berättad, att NReis:Effendi skall hafwa fällt yttranden om återfordrande af Asiatiska fästningarne. Berlin d. 29 April Jnsamlingarne tid Geekernas förmån drifwas hår med största ifwer. Magistraten hac tagit del i föreningen oh en kommission år nedsatt för att emottaga de in lytande bidragen; Kostnärerna wisa fig i synnerhet werksamma decwid; man omtalar att de ämna föranstalta utställandet af en konstsamling od att Concerter och skådespel skola gifwas til Grekernas fördel. London d. 23 April J dag ankom Hertigen af Wellington hit och bade firar efter fin ankomst ett långt samtal med Herr Canning, fom derefter åtföljde Hertigen tid H. M. Konungen, — Wåra idningar äro uppfyllde med de dedröfligaste underrättelser om oroligheter bland fabrifgars betare i Blackburn och på andra ställen. 20 tid 30,000 menniskor ströfwa omkring bewäpnade med spjut, yror och hamrar, för att förslöra od ödelägga alla masciner, isynnerhet ångmaschiner, anfalla postwagnarne och mera dylikt, få att man warit nöosakad afsanda militär emot dem, dock har man ännu ice hört, att det kommit till blodsutgjutele. H. M. Konungen har subskriberat 1000 P. St. för att understödja de nödlidande Fabrikörerna i Blackburn och en lika summa tid dem i Macclesa field. Alla de underråttelfer, fom nyligen ankommit hit tid London, förmäla att nåden oh förläs genbeten tilltager i Manufakturdistrikterna, utan att någon utsigt fianes tid deg afhjelpande; äfwen från Jrland ankomma nu de sorgligaste klagomål öfwer brist och arbetslöshet. Dessa omständigheter åstadkomma skadliga werkningar få wäl på fonderna, fom på Sdatens inkomster och gifwa mörka utsigter för Statskrediten. En stor mängd bankeutter anmälas i allmänna tidningarne; den enda warusartifel, fom synes någorlunda bibehålla sitt wärde år ud. Madrid d. 17 April. Wårt Hof har redan dagen efter dess hitkomst åter afrest til Arans inez. — Det märkwärdigaste, fom i dessa dagar här blifwit bekant, är den Ipdönflnings-adref, bwelken de Andlige i Cadix afgifwit til H. M. Konungen i anledning af Statsrådets upprärtande. Slutet deraf lyder sålunda: Eders Maj:ts namn skall från slägte tid slägte ända tid de fenafte årbundraden ihågkommas och wåra efterkommande, tacksamma socr få fora wälgerningar, skola bafs wa en ny anledning att tilägga E. Maj:t den lysande titeln af: Altarets och Thronens Aterupprättare, ywuken E. M. med få mytet mera rättwisa förtjenar, om E. M. täcktes gifwa fin wälwilja det högsta anseende och återställa Inquifitions-domftolen, hqilken upprätthållit troslärans renhet och wärdigheten af den hel. Ferdinands ih:on. — — — — — ——— — — — — ———L —— —— — —