Skriftwexlingar rörande Lunds Akademi. (Forts. från N:o 26.) Författaren i StotholmesPoften, fom tror fig wara kallad att föra Kansli-RÅdet Nors bergs talan, will alltjemt sammanfläta af de osmakligaste floskler en i hang egen tanke oförgåts lig lager åt den utmärkte Orientalistens minne, — Se här i följande rader ett nytt prof dera af! Här förekommmer en få kallad climar, fom börjar med en åldrig ceder, fortgår med det orubbliga bålwerfet och slutar med den flasfiffa tempelbyggnaden och en brokig tålts hydda. Denna profbit af författarens wältalighet lyder få hår: Nej, Lunds Afademis uts märkte veteran, Herr KansliRådet Norberg, flår fom en åldrig ceder mot smädelsens störtfall eller fom ett orubbligt bålwerk, hwilket wäl någon gång fan af stormswallets raseri Sfwerfföls jag, men ingalunda kullstörtas, eter fom en klasfilsk tempelbyggnad, hwilken en hord af barbas rer föfer nedbryta, för att på de flora ruinerna uppflå chefens brokiga tälthydda. Hwilket mästerstycke! J sanning hade ingen timmerman kunnat göra det bättre. Hwad dessa lyckliga ideer skulle klingat wäl på Latinsk hexameter, i fall den ryktbare Romerske Skalden, Professor Brunius wille åtaga sig beswäret. Skriftwexlaren wille föreslå dessa rader, öfwersatta på Las tinsk hexameter, att blifwa inscriptionen på Sanslis Rådet Norbergs minneswård, om ej numes ra Sansli:Rådet Norberg wore wida upphöjd öfwer allt smicker. Ja — man finner hår för fig ide blott ämnet tid en infeription utan til oh med materialierre till den blifwande minness wården i dessa rader: tv hår har man för fig på en gång både cederträd, bålwerk, tempelbygg: nad och tälthvdda och således ett tillräckligt stort förråd af allahanda skogsprodukter. Som förs fattaren i Stotbholmså-Poften älskar att alltjemt uttrycka fig genom bilder och sinnrika, fast owanliga, talerätt, få talar han bland annat om skriftwxlarens ffrumma lårdomådgon och anser det wara lika stor heder, fom orden lyda, att ej äga någon ynnest inför def förwridna blickar, fom att passera för def Hero8. — Ja Ni har rått, Herr Författare! J fanning år iemförelsen riktig — hedren är lika stor, att förda bifall eller ynnest, I fal Ni ej skulle förtjes na det, od att passera för en Heros, i fal Ni skulle wara en pultron. (Fortsättes. En blick på tiden. (Jnsändt.) Anmärkningswärdt är det, att öfwer mensklighetens största angelägenheter, öfwer ämnen som dagligen erbjuda sig åt tankan, ännu fan råda en owisshet, icke lätt att kingra. pikmf