trupparnes oordning och tröghet, til och med efter slaget wid Apacucho, fom tillintetgjorde den sista lemningen of Spaniens makt i Peru ot under det de Columbiska Kaparne blockerade ala Spanien kuster od isynnerhet det få djupt sjunkna Cadix) att tänka på expeditioner, fom dock blott tid obes tydlig del uppfytde deras bestämmelse. Soldaterne blefwo med lift och måld bragte om bord på transportskeypen; ett Regemente blef utkommenderadt att bada fig, och då Soldaterne woro afflåds de, twingades de att gå om bord; derföre war också desertionen få stor, att ett halft Regemente åfs wergaf fina fanor. Slutligen gick dot denna expedition, hwaraf Spanien ide kunde wänta särdeles fördelar, under segel till Havannah för att undsätta Kastellet San Juan de Ulloa. Således förblef Spanska Regeringen döf för H:r Cannings kraftfulla Not af den 25 Mars 1825, för Frankrikes wälmenta råd od exempel, samt tid och med för den Påflige Nuntiens förklaring: att Päfwen ide kunde längre wara likgiltig i afseende på Biskoparnes frånmwaro från Umerifa, och att den Spanffa Regeringen borde återföra Kolonierna till deras pligt eler oc widtaga andra åtgärder. 3ea blef Hörs tad, emedan han hade rillslyrkt erkännandet af Mexikos oafhängighet, och i hans ställe dlef Hertigen af Jnfantado utnämnd till Peincipalminister. Det oaktadt föreföll ingen wigtig förändring sedan Zeas förafskedande, (dock blef den fonsultatifwa Juntan upphäfd och ett nytt Statsråd upprättadt.) Denne Minister, fom alltjemt mottog bewis på de utlåndjöe Mnistrarnes aftning, blef utwald tid Spansk Gesandt i Sachsen (od derefter i Ryssland). Ett Dekret utfärdades, hwarigenom Konungen bewile jade amnesti åt Jnsucgenterna i Amerika, hwilket derfdre är märkwärdigt, emedan det hänwisar till ett dekret of Cortes. Det beslutades att helt och bållet uppyäfwa Jnqwisitionen, emot hwilken till och med den Pållige Nuntien Hade förklarat fig, oc sedan Hectigen af Jafantado tiltrådt sitt embes te, blef det afgjordt, att de Friwillige skulle efter Hand förafffedag, att de Andliges skalter frude förs höjas från 10 til 30 millioner Realer oh att dessa skulle förmås att öfwertaga en del af Nationals jkulden. Den konsultatifwa Funtan fortfor, få långe den kunde föra ett fritt språk, att fordra en alls män Umnelli od ect slut på Purificationsfyllemet ; Erkebiskopen af Merico yttrade tid och med, att Spanien förlorade sig få längt i sitt närwarande system, att det slutligen skall förswinna ur de Obes roende Nationernas antal; dot blefwo de Meka af denna Juntas medlemmar upptagne i det nya Stats-Nidset, (General Castannos, fom sju gånger förut har warit medlem af Statsrådet, skall på skämt hafwa yttrat, att han hade wäntat att äfwen wid detta tillfälle icke blifwa förbigången.) Dros ligheterna fortfara i Provinserna, hwarföre de 30 000 man Franska truppar, fom äro förlagde i Spanien, komma tills widare att qwarblifwa derstädes, ehuru missadide Ultras ån äro dermed. — Under oroligheterna i Augusti samlade fig dessurom nya Fransfka truppar på gränsen. — Utom det politiska onda led Nationen äfwen af en stark torka och en swår höst. De Columbiska kaparne förs störde handeln på kusterna och omringade de Canariska öarne, fom synas böi:e för en revolt. Det är hög tid att Spanien erfånner Amerikanska Staterna, såwida det ide äfwen will mifta öarne Ceus ta, Cuba, Portorico och Pbilppinerne, — Utom Bessieras dog äfwen under förl. år den bekante RojalijlsEhefen Baron Eroles; och den genom fin tapperhet mot Fransmännen i frihetskriget få bes kante Juan Francesco Martin, fallad el Empecinado, blef döftad tid döden; man berättar, att då pan utfördes nä galgen störtade han fig på Soldaternas baionetter. Y— — — FJnpasserade Resande: Den 8 Mars, Preussiske Handelssullmägtigen G. Po. Pälska Handlanden Hirsch, Franste Handlanden Mäller. D. 9, Swenske Herr M. G. Heckscher, fom kurir. Den 10, Danske f. d. Löitnanten Wormskiöld. — Utpas serade: Den 8,. Swenz AAA F. Eliasson, Danske Diurläkaren Kingheim. Den 10, Swenske Gästgifwaren E. Johansson.