vkferna beräknades per capita, få att åtminslone hwarenda busfader inom församlingen hade en röst, bwarken mer eller mindre, ban måtte waro hög eher låg, rik eller fattig. Om ett fådent röftz beräkningssätt antogs, skedde ej bwad fom nu få ofta sker mid wåra prestwal, att om några måktiga oq rika partigängare sätta fig tillsammans, få öfwerrösta de den fattigare folkklassen, som annars per capita eller efter perso nalen beräknad, utgjort yluraliteten. Detta ware sagdt i almänbet! men jag fon dock ide nefa mig tillfället att med ett ganska färskt exempel, hämtadt från yref malet I Landsfronoa, bestvrka detta mitt påstående; Tv nu wet du att PBrofien och Seminarii-Pråfecten Pets tersson ertåll något öfver 126 röster; men Professorn oh Kyrkederden Cberfiein blott något öfwer 381 — således efter det antagna röstberäkningssättet, efter de rösigifwandecs förmögenbet, bade Ares slen Petter fjon en öfwerwägande pluralite. Men märk min Wän! bode deremot rösterna beråknats per åpnå eler efter de röflgifwandes antal, då bade Professor Eberslein med fina 81 rösker haft nära dubbelt få fler pluralite. Jag frågor nu: bwilket bewisar mest förtroende bland de kellonde, antins gen att of ungefär 150 persener fått 126 råfter eler att af mer än 200 rerfoner erbålit 81 råfter? fr det wäl då i fig sjelf biligt, att dock den fednare skall mid wolet Rå tillbaka för den förre? Tees finna, min Wän! huru en fådan ylurolite tiltommer ; jo — en och samma persor disponerar ofta 10, 15 a 20 röser; och år Någon af de sbreslagne nog locklig ott hafwa rå fin sida några mäktiga patroner, få har han en gi fwen össwerlägsenhet, om också hela ten öfriga församlingen ide gaf bonom en enda röst. Om widare det fkulle inträffa, hwad fallet warit i Landskrona, att inom den röfta gifwande Satdsförsamlingen woro flere rublifa inrättningor med fine direftioner, i dwilka häns delsewss suto samma personer, fom för fina egna fassigheter redan afgifwit fina röster åt fin ukorade wän; hwod blir följden? af samma personer kalbos en och somma wan flera nd år det wäl swårt att på sådant fått få pluralit mid ett pristwal? För öfriat — hwarföre all der röstas för ett Skerpsworf, för ett Närdzduk, för ett Sockerbruk, för ett Såpebruk m. m.? oc stulle der nökwändigt röstas för dessa andelösa tilmarelfer, så borde inga andra få afaifwa rösten, än fådana, hwilka ide förut deltagit i walet — ty dessa bafma iu en käna kallat fin Prest och pits rat fin önskan 7 hwarföre skall det ske oftare? sker det ej til medsökandes förfåno, då de åra en och samma man tillgisna? Men — om röstningssättet per capira skulle bafwa fina wissa betänklighes ter, fom jag föreställer mic; få kunde ju råftag genom elekto-er, fom sker, om jog mins rått, i Melmö: BDetta röstningssät: är i alla fal wia opartiskare. Sar rote har dä gerem fitt ombud nuka andel i walet och ingen, hwarken bög eller låg, rit eller fattig, fan då anse sitt förtroende förs närmadt. — Jag har nu yttrat mina tankar i almänhet om prefiwal; och det flute fägna mig, om de wunno ditt bifall. Jnpasserode Resande: Den 18 Febr., Swenste Häradsböfdingen G. W. Blir, ewerske Hantlorne Michaelsson och Benedicks, Danske Handelsfullmägtigen Goldsckmidt. Den 14, ranske Handlanden Holm, som kurir. — Utpasserade: D. 18, Swenske Handelsbokhållaren IF. chartau och Jnspectoren A, W. Pristadius med Fru. Dödsfall. 3erswåsaren Johan Fredrik Berg, död i Helsingborg den a7 dennas, uti en ålder af r. 7 poamanssan Guftafwa D. Löwenhjelm, född Friherrina ven Lieven, död på Nydse