fordon öfwergiswit. Då i ett sådant sakens skick, och enär så wäl godset som hästar och fordon blifwit under denna Rättegång genast till wederbörande ägare återstälde, utan att annan skada derå blifwit anmärkd, än det uppehåll som händelsen medfört; det på Domstolens pröfning ankommer, att bestämma det an swar, bwartill Herr Löjtnant Lundeberg gjort fig skyldig för fin med nämnde gods tagna befattning, finner Sjötuls-Råtten Herr Löjtnanten hafwa förklarat dels att han wid wagnens anträffande funnit den wara ansenligt lastad, och att då ban af denna anledning tillfrågat den Körande om ägaren till warorna och hwari desse bestodo, men denne uppgifwit både fin ofunniga Het derom och fin farhåga för påföljden, Herr Löjtnanten deraf fattat misstanka samt efterfrågat förpassning; men stället erhållit en forfedel, under hwars läsande Björck afwikit; dels ock att Herr Löjtnanten under allt detta handlat blott såsom enskild man af förwett od utan något samband med sin tjenst wid Tullwerket. Wid dessa motsägelser finner SjösTulssRåtten och den omständigheten wara märkbar att, sedan Björck öfwergifwit lasset, Herr Löjtnanten affört detsamma til GjösTutss-JKammaren, oansedt ägaren till godset då redan war känd äfwen fås som boende här i staden och någon befattning med godset ide skäligen kunde tillkomma Sjöds FTulssRammaren i annat fal än om det förmodats att, med forslandet af samma gods, någon förbrytelse skedt emot Tullförfattningarne. GBjö:-Tulss: Rätten anser det således wara fulfoms ligen uppenbart, hwad ock til en del blifwit af de i målet edeligen afhörde witnen bestyrkt, att Herr Löjtnant Lundeberg endast i och för sin spsslosättning wid Tullwerket befattat sig med ifrågawarande gods både enär det anträffades och enär det anhölls, samt åt Sjö: Tulss Kams maren aflemnades. Och ehuru denna Herr Löjtnantens åtgärd troligast blifwit föranledd af dess eget för tillfället fattade begrepp derom att godset wore i ett eller annat afseende förbus def, war Herr köjtnanten, fom då nyligen, efter aflagd ed, inträdt i Tullwerkets tjenst såsom Ertra Uppsyningsman, om han ock, enligt något serskilt förordnande, hwilket wäl blifwit oms nämndt, men icke förewisadt, för tillfället warit tillförordnad TulsHfwer-Uppfoningsman, lif wäl ide någon få beskaffad tjensteman fom, enligt 37 och 38 F. 5. uti Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning den 23 sistl. Junili emot oloflig införsel eller utförsel af waror äger att å andra ställen än wid Tullplats företaga undersökning efter olofliaen infördt gods; hwarjemte Herr Köjtnanten, då han trott fig wara behörig man ti undersökningens anställande, derwid icke ens medhaft witnen, på fått fom till iakttagande wid dylika tilfällen är uttryckligen föreskrifwit. Herr Löjtnant Lundeberg har således i utöfning af tjenst wid Tullwerket både företagit fig en befattning fom honom ide tillkom att utöfwa, och missbrukat få mål densamma, fom den han werkligen innehade; och hwarföre då fråga hår ide förekommit om något föröfwadt wåld, samt det stadgade answaret för behörig man fom wid undersökning på wäg efter olofligen infördt gods, något sådant derwid icke fått upptäckt, och äfwen för åtsärden försummat att medtaga witnen, icke kan å Herr Löjtnanten tillämpas, Sid:-TulssRåtten pröfwar, likmätigt 42 och och 48 S. 5 uti Högståberopade Kongl. Förordning rättwist det kommer han, Herr Löjtnani Daniel Lundeberg att, för orätt förfarande såsom Tul-Betjent, plikta med förlust af tjenst mid Tullwerket; äfwensom honom åligger att ersätta Handlanden Chr. dAublgnå och Drängen Jod. Björck deras lidande med skäligen jemkade åt den förre Sex R:dlr Banco och åt den fednare Fyra R:dlx samma mynt. . Den misssnöjde äger att häröfwer anföra Beswär utt Kongl. Maj:ts och Rikets Höglofl. CommercesSolegio inom 40:de dagen härefter, denna dag oräknad, eler sednast å Tisdagen d. 18 näslkkommande October fl. före 12 på dagen och böra beswären af klaganden sjelf eller ges nom laga ombud ingifwas, men ej med posten directe til Höglofl. Kongl. Collegium insändas. Om Beswären blifwa utstälde till Sjö-TulssRåttens eler Wederparternes förklaring, åligger det klaganden att dem uttaga och tillställa den som wederbör, efter hwad Höglofl. Kongl. Eols leglum föreskrifwer samt öfwer denna tillställelse afgifwa bewis till Högbemälte Kongl. Eolles gium inom tre gånger den tid som för beswärens anförande nu är utsatt, räknad från den dag då beswären blifwa till förklaring utstälde. Försummar klaganden något häraf, dafwe a a År 282 Sr SE FS — A... EAA fana krafimunnet onsodt IITt Supra. ;