ww 77 A—— UED AAA WL — En Böneskrift till den Helige Fadren i Rom från Provisoriska Regeringen i Grekland, Undertecknad af en Grekisk Specials Commisfarius wid namn Nicolas Kefalas. Denna Röneskrift börjar med att skildra den ollkartade beskaffenhet af Grekernas uppror och de demagogiska stämplingar, hwilfas afsikt är att rubba jemnwigten mellan de siprande makterna, fiörta thronerna öfwerända samt fiöra det allmänna lugnet. Greterna, heter det, bafwa uppretade under seklers lopp af Mohamedanernas grymma sörtryck hyst det glada hopp, att de Chrisina regenterna, om ej of mensklighet, åtminstone af aktning för den Chrislina Religionen skulle söka att befria dem från det slafweri, under bwars of de få långe suckat. Sfrån 1770 til 180 wåäntade Grekland sin befrielse af Ryssland och giorde derföre alla möjliga andud. Men dess förhoppningar blefwo gäckade. Derefter riktade detta olyckliga folk fina blicar på Franska nationen, od, då äfwen denna utsikt tillstängdes, på den Engelka. Besittningen of de Joniska öarna tycktes rättfärdiga detta hopp. Men de hafwa fått erfara, att de måste til fin befrielse endast anlita fina egna krafter. De hade trott, att om de Christna regenterna ej welat bryta deras bojor, de skolat åtminstone förblifwa neutrala. Men äfwen hårutinnan hafwa de bedragit fig. Grekland, fom få långe warit föremålet för werldens beundran, har det ännu längre suckat under Wiohamedanernes tyranni. Den sämsia Turk beslutar numera öfwer Grekernas lif eker död. — Grekernas skönaste owinnor blifwa på det wåldsammaste behandlade och hustrurna ryckta ur fina männers armar. Cfocralt herzskar det grymns maste wåld, och dot måste man wara nögd, om blett lifvet för detta pris fan räddas. Oaktadt den Christna Religionen borde fördragas, år likwäl ide förhållandet dermed bättre nu, än under de Romerska Keisarnes förföljelsekrig. Religiösa siudier blifwa bannlysta; Simoni ) och annan styggelse förderfwa Religtonen; heliga bilder blifwa sönderslagna och altare nevbrutne och bloddefläckade. Sås dant erfara de Chrisina i det Europeiska Turkiet oh i UÄften, Ett sädant behandlimgssaut År warre ån töden. Gifna til pris åt Turkarnos sörhatliga tyranni oc åt Guropeisia Consulns egennytta hafwa Grekerna insett att de ej Hade något annat slöd än sitt eget mod. De hafwa derjöre rett sis opp och bewäpnade med fina bojor ropat efter död eber fribet. Altså bafwa inga orena assikter förs mått Grekerna tik hwad de gjort; uton ett ädelt sliräfwande efter medborgerlig existens. Sielfwa slafweriet wore bättre än muselmännens dispotism, då nemligen man unnar fina slafwar lifwet OM, få wycket möjligt år, åran, — Deras redning war billig — ty den war nödwärdig. Himlen gyn: nade deras företag och bade ej de Cbristna makterna b.stått Turken, få Hade ba: beriet, otron och nd: den allaredan med honom förswunnit från jorden. Gretland år det ändtligen beftiadt oh säkert om segren, emedan det heldre wil låta begrafwa fig i grus och aska än taga på fig det gamla oket — och känner derföre behofwet af att föra stydd under en chrisilig, apokolisk oc renlärlig Monarks fp: ra för att bilda eft oafhängigi rike och blifwa sålunda en starkare mur ÅR Oltomanmska Riket, för angränsande makter. Grekland skall i detta fal gerna underfasta fig hwad lag fom helst, tjenlig at återupplifwa def fordna exislens samt gagnelig för Eu-oras politik. Gretland söker en Ehristen Mo nark, af Kungligt blod, som kan återställa lugnet, stilla twedrägten, skydda mår heliga Religion ock sammanknyta de band, fom skola förena of med Romerska Biskopen, dwilken wi erkänna fom me delpunkten för wår förening och fom Jesu Christi Kyrkas OÖfwerherde, allteles få fom det afgjordes på mötet i Florenz. Detta är den Prow soriska Regeringen önskan, detta är Metropolitanernas Erke Biskoparnes, Distoparnes och aka upripsie Måns önskan i Grefland, iom på det grymmast fått förlorat flera ädla om rättskaffens Kyrkans wäktare — och de, bwilka Sultan ti fatt i de af gågnas flålle, äro förklarade för owärdiga. Som en Enka eler fom ett Fader: och Moderlöst bar! anropar det Påfwen, fom företräder Christi slälle, och är Kyrkans Öfwerbufwud, att taga det unde fött stydd. Då stulle genast om få fredde, den Bulgorista, Servista, Moldansta och Ryska Kyrka följa detta lofwärda exempel. Förspnen tyckes sjelf halwa baner denna wäg, för att bopsamla el 4( LÖLAA a 1922FSfSÅHad hlifma Am tinfäflet färsummates. Med