— — E —— RR —— J anledning af hwad i N:o 47 och 48 af denna tidning blifwit infördt rörande orsakerna, hwarföre de Nordiska folkslagen mera förlorat fin physiska styrka än de Söderländska. (Jnsändt.) (Fortsättning från N:o 68 och slut.) Tp för att egentligen befwara inwändningen — man betankie ej, att fropp och själ få i mexelförhådande tid hwarandra; samt att således sjalens fru;ier aflagit med kroppens. Sedan froppen är förswagad, förlorar ej blott förståndet, utan ätwen wiljan sin fraft och spänstighet; att få lens krafter bero af det fysiska, det bewises af ålderdomens sinnesswaghet, såsom författaren rätiwist pitrar. Ty efter kroppen är swag rå ålderdomen, derföre är också själen det; owerksamhet, fruktan, efterlätenhet äro de ide swagheter i sfälen? ÅWar Gusaf den förste på fin ålderdom hwad han mar, då han utjagade Konung Ekristian den endre? Förstånd och omdömeskraft btbehåna fig dock hos den gamle någon tid längre; men äro förståndets trafter freftade och anfrårgde i den bätkre åldren, då falla de snart; det bewises af flera exempel, såsom Newtons, Linnces och Rosensteins: desse män hafwa utan twifwel fått en uppfostran och iakttagit en diet, fom ide befordrat froppens belsa och slyrka. Deremot om från barndomen deras fyfiska nppfostran warit grundad på det jemmne wigtsspstem, fom bör äga rum ej blott i politiken, uten äfwen i afseende rå kroppens och själens inbördes förhådanden, få skude desse mån måhända warit nyttigare både för sig och werlden, än de werkeligen woro. När man wet och besinnar detta, huru dåtaktigt är det icke då att misskänna nåde wändisbeten af en fann physist uppfosiran, fom kå en gäng öfar froppens och siälens krafter, beidar ungdomens lättsinnigpet, Star mannaåldrens drift och werksamhet, fördröjer ålderdomen, famt förljufwar den ? Mången grälwurm, fom inbillar fig hfwa hufwud, för det han wet broad andre tänkt, föres gifwer, att wår tids menniskor hafwa lika få godt hufwus, fom trots någon nation och något tides hadarf: Men når har någon Akademi i wetlden på en tid aistrat få många förträffliga hufwuden, fem Socratis priwata skola 2 Dessutom hor man af de gamle Grekers och Nomares byfter trott sig hafwa upptådt en generel organisk bildning af hufwudet, fom bestyrker, att senare tidehwarfs organis Fe bufwudbidning falit minh femton Grader under den forntidens menniskor ägde, ehuru man lil