Wäår packelrygalge Doctor hade ej få widlöftiga planer; oc såg för reslen ut fom en ärta ploflers strykare och liffom han Hade hela hud: och cefesapatHeket: förwaradt i — näsan od rucklen. Pjesen skrefs också på den tiden inga werkliga Läkare funnod, utan enoasl Plostersleykare, Barbergese Aer, Qvacksalfwace och Sharlataner. Hwem met, om icke deffe få kallade Medici oh Chirurger fordom funnu si så ridikyliserade på Theatren, att de känt fig föranlåtna antaga en annan fysionomi? O år det icke besynnerligt, att man ännu nästan aldrig får en Läkare förestäld på Thentren, utan fås fom en gandualmodig — Rarr I AÄr detta att förstå fig på fin tid? Jaj olpås a tidehwarfwets Männe det deremot ide skude göra fin effekt, om man på ett muntert fått å Tpeatren fös reställde en eller annan Läkare, såsom en artig priwilegierad kurtisör, hwars priwilegium ej grundar fis på Kangi. Patent, men på tidens fed och könets tycke? Till slut, skude damerna, som tyda om Spektatier aanu mer än sjelfwa kurtisen, draga fara på fig, att känna fig och fin Doctor så frape rant igen på Thyeatren; och Doctorerna skulle ide längre uthärda, att wara föremål för satirens fans ning, Lifsom Medici för Etthundrade år sedan började skämmas att wara Charlataner och Qwads saljware, stude många kanste nu blpgas öfwer sitt stora förtroende; och wara glade, att Paulus icke menade dem, när hen bestraffar sådana karlar, hwilka löpa omkring i husen, och bedraga qwinnor. Effckten stune blawa helsesam; en och annen man skulle lägga Engelskt ploster öfwer det läkta ärret i pannan; och Låkorne skude antaga em alfwarsammare karakter, fom hedrade deras grunosatser, att nemligen: wara menarklighetens wälgörare. Lakarnes antal börjar årligen förökas; och detta priwilegierade samfund bar genom det förs troende och tiäträde i aaa hus deras kall meogifwer, stort tikfälle ett göra både ondt och godt, Den goda sidan tillhör Panegpeisten att beromma, men den onda tihhör Comebi-förrattaren att göra litså offentligt Sjlig, fom den år hemligen hFlad. Sädant är hans fal; han måste gripa tiden i håret; men ej som en dödgräfware, rifwa upp de döda, för att plundra dem på deras dårskaper, såsom dödgräfwaren på deras nipper. Sädan år den äsigt Iaf. bar af Comediens ändamål; och är det ej sådant, må man lifjå gerna låta Hundar, Blörnar, Babianer och Markatter dansa på Theatren; der stude wara lustigt nog; men hwad moraliskt ändamål dermed! Med sådan åsigt har oc Snfåns daren författat en Comedi, om kalas Misstaget, od der han begagnat satirens gissel, i fall han bar sipeka dertill. Om iden ej är aldeles original, lår den dock wara ädel, det Bamerna, til att börja med, ej lära medgifwa; iy, har man ej lof att tyda om fin Doctor, frågade en fru, fom lår ansett lifa wäsendtligt för en ung Dam att ha fin egen Doctor, fom det fordom i Italien mar på moden att hafwa fin Cicisps. — k — AAAA —