J hwad tillständ äro de Skånska Städernas publika Scholhus? (Jnsändt.) Ä (fFortj. fråa N:e 84 och slut.) Detta företag hedrar på utmärkt sätt Landskrona Stads Vorgerskap, dock framför allt den, fom hade nog förstånd att wäcka ideen oc nog kraft att utföra den, Inf. påstär derföre, att Lands frona stad har i detta afscende få sta rummet bland wåra Skånske städer, och sedan fan läsaren låt: teligen afgöra, hwilten innebar det sista. Önskligt more, att ett få hedrande eflerdöme blefwe efters föjot. Tock kan ej Inf. underlåta att nämna, det äfwen Ystao genom uppbyggandet af ett Deus Lankasterskt Skolhus giswit ett hedrande bewes på wälwilja för barnsundermisningens framgång och bar Jns. äfwen anledning att förmods, det Malmö i ofseende på Skolhussts förbättrande stad snart nog göra rättwisa åt den goda opin onen. Sko revisionen synes för öfrigt id-, i allmänbet betraktadt, bysa de bäfla förhoppningar om den goda. wiljan att uppbielva förfallna Skoloyganader. Det synes twertom, som Skolrevisionen trodde, att denna stora angelägenbet påkallade en kroftigare åtgärd. Def yttrande lyder sålunda: Men enär logen uti I Cap. 1, 2, 3 och 4 H. bjuder: att stläderna skola bugga och underhåls la Lärohusen der denna skyldighet enligt gällande författningar rem åligger; att de äro slytldige ders till utse fria, sunda och wälbelägna platser; att hwarje Lärehus skall fulitomligt swara emot behofs wet oh innehåda för Ynglingarneg antal tillräckliga Lärorum; att Lärofafarna ola wara ljunso, glas de, samt omilforligt försedda med eldstäder, och hwad för öfrigt fan befordra beqwämlighet wid uns derwisningen; att ljus och fri tillgång till Lärohusen ide må af nästgränsande byggnader hindras, m. m. ; få lärer Eders Kongl. Moj:t högst upplyft finna, huru litet dessa nädiga stadganden hanna förenas med det skick hwaruti Lärchusen på somliga ställen fig befinna, enligt bwad Revisionen i fin ofwanintagna berättelse utur de inkomna after bordt anföra. Det inflp:ande, fom sjelfwa byggnas dernas låge, inrättning oc öfriga beskaffenhet äger på underwisningens oafbrutna sortaång samt bås de Lärares och Lärjungars trefnad, år genom en lång crfarenhet och sakens egen natur fatt utom allt twifwelsmål, och behöfwer således ide några ytterligare bewis. Dessa få betydliga hinders undans rödinnde, lärer. bed ide genom Lagens bokstaf funna i almänhet tillwägabringas, enär dels gållande författningar och sladfästiade öfwerenskominelser, dels den goda wiljan framwisa så olika resultat på alika stälen. Då Skolordningen sladgar att Magistraten och Rorgerskapet eller stadens Jnwånare,