derwisningswerkets uppbielpande gripes an mied alfwar och kraft, der förnimmer man genaft, att en 30o ande och ide en ond ande råder — en ande fom werkar för och ite emot allmänt mål; der förnimmer man ett jemt fortskridande till något bättre, fom är den gode ondens wert, och ide ett jemt tillbakaskridande i förddling och upplysning, fom år den onde andens werk. ; Owiljan för befrämjandet af ett få allmänt gagnande företag, fom underwisningswerkets upps hjelpande bör samhället anse och behandla på samma sätt som en declarerad fiende af dess besiånd och dess ära. Det måste uppmana alla sina krafter för att i tide göra motstånd, om segren skall winnas. Om denne fiende får utan motstånd agera, lif en fiende, fom håller på att förstöra en Hel stad, få stall han tid slut ei lemna efter fig annat ån förödelse, mörker och wanära. Hwad annat?. En sådan owill a år en farlig fiende til samhällets beslånd, emedan Ben år fiende tid en fann upps lysning. Den tål ide ljuset, uran trifs bäst I mbrkret; ty sjelf förskrifver den fig från sjelfwa mör frets boningar och fivger fig fram LP en hemsk skugga öfwer jorden, att strämma bort alla goda wäckelser. Beklaganswårot år det samhälle, der en sådan anve råder. Lyckligt deremot år det fame halle, der menniskoslägtats förädling är högsta fivreifesprincipen, Om också blett en enda man med ljust hufwud od goo wilja säulle Yitra den goda principen och förstå att gifwa wigt åt silt efterdås me, få är det samhälle til att ipcnska, hwars median han år; ty snart wärer hans anhang. Den goda saken får alt fler och fer anhängare och ändamålet minnes omsider. Ett ljust hufwud och en god wilja äro oemoaståndliga krafter, hwilka bryta fig fram genom de swåraste hinder och brotmas med sjelfwa ödet. sorvilta underwerk hafwa ej dessa frafter uträttat på jorden? Derföre då man will tillskrifwa omstandigheterna att t. er. ett Skolhus år från år förfaller, få må jag til sta, at jag nådigt tror derpå, utan år of den tanken, att ej få mydet penningar dertill fattas, fajlz mer ett liuft hufwud och en god wilja, att åtaga fig saken. Af defia twenne hjul ledas hela werket — fambållåsordningen; och der, hwarest de finnas, främjas lätt ett godt ändamål. J sammanhang härmed will Inf. nämna, att twifwelsutan war det ett ljust hufwud och en god wilja, som genomdref, att Landscrona erhöll sitt ypperliga Skolhus. Mig förekommer det, som någon man med dessa egenskaper har säkert satt sig i spetsen för utförandet af denna wigtiga anges lägenhet och fom bang inflytande på den allmänna sinnesstämningen warit fåfert beräknad; ty man. lysnar gerna till hwad en man med ljus i forftåndet och kraft i wiljan vittrar. Han talar och bands: lar wanligtwis med framgång; och för hans röjt wika äfwen de swåraste hinder, Troligtwis bafa wa ej Landscrona fiadg tillgångar att inföpa ett Skolhus, det yppersta kanske i Sweriges rike warit storre ån mån en annan stads. Det oaktadt blef likwäl förslaget att inköpa ett nytt ESfols bus i Landssrona genomdrifwet; od) inköpssumman war betydlig. (Fortsättes.) ——— Jnpasserade Resande: D. 5 Juli, Sw. f. d. Kronolänsmannen Wiberg. D. 6, Sw. Enkefru Anna Dorothea Kylberg och Son, D. 7, Sw. S. P. Mazer och Grosshandlaren I. 23ahren. D. 8, Nederländske Kaptenen van der Hocven och H:r Siberg, Sw. Hr Engelke oh Handi. Zachau, Brukspatron Lemken, dass fyra Döttrar och Secreteraren Norlander. — Utpasserade: D. 6, Ew. Yof-Secreterareu Abergssn och Shormästaren Wikström. D. 7, Sw, och N:ske Bices