— -— ———— — Den kraftiga wederlägguingen? Ä Cå torde kanske någon kalla det i N:o 49 of Tidningen Ärcus den tredje gjorda försök att motsäga broad först t N:o 44 af Hälkfngborgs-Potten oh sedan i N:o 46 af Anmärkaren blifwit in: fördt angående någre af Årgud ten tredje I flere föregående Mir gjorde urpgifter om det befanta uppträder nåra Rydebeck, samt om skillnaden emekan detta och föregående årens Tul:uppbbr: ; det torde derföre ite wara oldeles utan intiesse att närmare undersöfa, duruwida de skäl Argus påhitt tat eller fått sig uppgifna, äro af den halt, att de i wederläggningswä, bordt anwändas. Hwad Argus den trec je pttrat om invectiver, smutsig oh advocatorisk polemik, med mera dylift, fom ban trott fig finna i den för honom få kmlkiga skriften, lån nas åt sitt wärde. GSannins gen blir siundom ej gerna hörd, och få måste just här Jörhållanoet wara, emedan den gröfsta fimå delse, jag kunnat appräcka i skriften emot Argus, är den: att man sagt, det han liugit, då ban ei talat sanning, samt haft den djerfheten att bewisa detta pttrande. Huruwida Argus den tredj:s3 pos lemik år den fom mesi bör recommenderas, fan inhämtas ej blott oj den nu fdridkra mederiåggnins gen, der ban utfaret i smädelser ej endast emet den anfallne Jnsändaren, utan äfwen Tidningar, som om den ifrågawarande saken ide nämnt ett ord, men isynnerhet of hang steidskrafter emcet fine litte: räre fiender, Jag år öfwertpgad, att hwar och en, fom genomögnar få mål de förra fom de fednas re, skall finna, att Argus den ttedics tolerans roisforligen ide år feri är gammal, uten änru ligs ger i fin linda, om den ens år kommen till werlten. Man bör derföre icke fördra förn pcket of det späda barnet. De omnämnde origtige citationerne, hwilka Argus den tredje likwäl fbrfigtigtwis underlåtit att närmare bestämana, ehu u hen sedan förswarar det citerade, igenfinnas i N:o 37, 39 och 41 af samma tidning, der hwar och en fon läsa alt hwad äberopadt År. Man bar aldrig föenekar, att uppgiften om den stigande Tuzuppbörden mar isolerad; man har tvärtom påstått, att den war det för mycket, då den ej ånbljoes af werkliga orsakerne tid stigandet. Argus den tredje medgifwet kifa wål nu till hälften hwad jag i derna del hufwudsekligast welat bewisa, remligen att inkörfelr of får: ut förbudna, men nu til förtullning lofgifne waror nåtet tildiningen i Tullupr börden. Om han, som äger så lätt titgång på urylysningar från Tulmerket. tisaka gjort fig mddan att subtrahera hwad för sådane waror i tull influtit, från hufwudsummon, skulle ban belt och rådet gått in på min sats, nemligen att åtarfioben cj öfwersliger föregående årens Tulurpbörd för lita lång tid, YynDera bet då äwen böca i berälning tagas de waror, för hwilka nya Tulltaxan utfätter lindtigare Tull än den gamla. Til dessa sednare höra både min och bom ulegarn m. m, bwaraf otsaken lålt uprtäckes dertill, att desse oh flere warar i slöre rarti infdos nu ån före Men år ei blott enfaldig uran åfroen orättwis, då man wil lägga en Tul kamm:arcföresländare til last, att ej få mänga worot införtallats under hans tjenststid fom under hons efterträdares. Månglaldige äro de af en sådan Ticnsteman aldeles obercende omsländigheter, bwilka bärtill kannat förenida. Hendele-Coniuncturer låta ej of honem befalla fig, och warors mer eller mindre begätrlight olika tider bestämmcs cc af en Tullfammeresföretåndere. — Äfwen om wi sålrdes hår wid fladen hade den aldrabästa och wid ala årstider öppna hanm, då wi nu wärtom dafwa ingen, utan i slället en den farligaste redd, kunds