——— En annan åsigt af sättet att bestraffa Procentare, än den i Nio 43 af Helsing. borgs Poften framstärdda, men likwäl åsyftande samma werkan, dock med fås krare framgång, i fall den en gång erhölle sanktion af Lag. (Jnsändt.) Nedriga föraktliga menniskor, som icke kunde åtkommas of lagens arm, blefwo i Catholska tis den stroffade med bamlysning, det min säga, att de ide blott förbödos Satramentarnas bauk, samt räntigyeten am besöka den offentliga Guds jensten. utan det blef äfwen andra menniskor fö budet wid answar att ud dem umgås. Merendels hade banalpsningen helsosam wer kan, inill missdruken så mål af ban ivpswengen, som of ala Relignöja inflitutioner råkallade en total Reform, fom kallades — Protestansisinen, eller Luthers Reformation. Nu — fom Årocentarne Ihudera Lagen, få föreslår den kraftige Författaren i N:o 43 af Helfingborgg: Pofien, att opinioneng matt torde sraffa Proce tarne. Eambådet afwise afstrapet, Hes ter det, Oitta grummel skall då lpta bort, och dana fig ett nytt Östanp-Baij, och heder oc deltas gande slola åter tryuwas rå jorden. Stulle Procentarne Lancförwisas? Men för detta fire ff fordrades, att de skude öfwerbewisas om sitt brott; cm blefwo de det werkligen, få bortförde Procentarne flora summor ur landet. Sfulle de biox afwsas från bederligt folks sällstap? De äro dock nöjde, blott de få räkna sina Pengar, strifwa Lagsdkningar, samt uppgöra affärer. — Dessutom wördar ju allmänheten den rike, för det ban år rit, och frågar ej efter puru han blifwit det, — Derföre föraktas wanligtwis ingen Procentare i pitre mååto. Med bewussnangens hela kraft wederlägger Författaren Procentares sofism, fom man ofta läst i Steckholms tidningar, oi Penningen år en wara, ou gäler hwad den fan gäla. Men det uppgifna sättet att sitaff Proceniare duger deremot alldeles ide. Jnsändaren mig uppgifwa ett bättre fått, nåst det han alltid sjalf följt, att eldrig låna af någon Procentare. Medlet blic säkert, och är följande: Gåldenår äge mid wederbörlig Domslol med ed beftyrkta, huru stor summa han werkligen fått låna af den som honom söker, samt huru mycket tilllommit genom ocker. Domaren lägge gåldes nären wiss tid före, att betala sin werfliga gäld; från betalning af den genom eder åsamtade gåls on warde ban fri förklarad; men borgenären böte för sitt ofog till Fattigkassan Sexton Stillingar anio. Blefwe en ssik Lag sliftod, få wore Procentarnes gyllne tid förbi; då återsted för dem aker rast att låna ut kå Pont. Men de fom bafwa guld och fufwer, må doc helre i behofwe tå flund fålja det, ån fofta fig i Procentares händer!