oaktadt ada Regeringens mesurer och all den dyrhållna kustbewekningen? Wisserligen bedrifwa i wisst afseenre alla lurendrejare ett slags rofferi; men de drifwa dock ide gäck med fig sjelfwa; ty am de fortsärta fin olagliga rötelse, få Her det dersö e, emedan de derwid finna fin uträkning. Werkliga facta bestyrka wår sfats. Det gifwes i England Assurans-sällskaper, bwilka met ett rrec mium af 10 a 12 för hundrade answara lurendrejare för sramgången af deras swek ulla tnftdädnine gar — fäfängt bjuder man till att förnefa tillwarelsen af desssa sälskarer — de båst underrättade res sande hafwa intygat sanningen deraf. I ett yttrande af d. 26 sisil. Mara i Engelska Pa lamen et, hwilket pitrande är wärdt att minnas, bewisar H:r Hutkeson på det tidförlitlgatte fått onyttan af ella de mått och steg, fom Styrelsen tagit tid förekommande af cullförsnillning. Gå, säger han — gå ned tid sjökusterna och förfråga Er hos den Srft: resande, fom träffas, om förbudna handelswaror — om skall swaro, att J efter några dars förlopp skolen dafwa dem i Händerna mot ett rremiwn af 30 procent öfver hwad te kosta i Paris. Förgäfwes skall man inwända, ett Engelsta styrelsens mesurer ide äro hworken nog tilltagna ej heller nog siränga — i sanning — en Tulldewakning, som kostar ärligen 6 a 700,00 Liv. till ett enda ändamåls winnande, synes wara ganska mål tiltagen. För öfrigt då fråga är om ekonomiska ändamålsmäksiga mesurer fi åberora wi oss den efprit, fom utmärker Engelska stprelsen, äfwensom mi wädia till sjeliwa nationalkarakteren för att undanrödia misstankan, om ett lagbrott, mera allmänt bland Engelska Tullstaten än öfwerallt annorstädes. Samma orsaker hafwa ju öfwerallt samma werkan? — det är ett axiom kffåmål i politiskt fom physiskt afseende. Således bwad fom i England har yppat fig, underwisar ec äfwen om hwad man annorstädes lotsar fig ide söfiå. Om man i England årligen försålt konfiskerode waror till ett belopp af nåra 100, 000 Liv. få har mon ju kunnat bewisa. at mar der införde kontzaband för en million Liv. — oc om det år bewis ledt, att i en fist, hwarest prob. bitions-fyftemet ännu år gåls lande med hela fin kraft, äro under ett år kenfiskerade för en summa af 200,000 a 250,000 R:dolr säkallade förbudna boandelåmwaror, eler, fom är det samma, waror fom warit med få bög tull belagda att de kunde anses som förbudna; få skulle man säkerligen ide afwika långt från sanna förhållandet om man tikade, att årligen har fmyghandel blifwit idkad tll ett wärde of 2 a 2 och en bart min. R:dir. Hwartill tjenar då detta sysikme på en tid, då det ide underbålles, emedan der altid förs dindras och medtages genom de consun:merandes gemensamma intresse och genom köpmännesnas winningslysinad? Wi wilja dessutom icke här eomnäuma data spstemets oupppörliga motark etan: e af national-geniets od national-frafternag utweckling, ån mind e wilja wi omnämna den hätska kamp, fom ett sådant system söretager mot ett folls finnliga swagheter och dess trefnad. Är det ej tillräcligen bewisadt, att be öfwerdrifna afgifterna, säsom den oswanföre omnämnde store Statanans nen ayitrat, ide tikfasla Statskassan? — Det wore önskwärdt, att donna föru sägele af en man, fom will återflåla handelns och tolsnial:fyftemetg fiibet ite långe måtie sakna fin fullbordan och att etatsekinomiens sunda lärdomar måtte snart nog blifwa öfw rallt segrande samt låta andra natiener dela segerlönen — national:wmålmågan och allmän trefnad, fom Engelska nalionen hittills företrådes: wis synes hafwa njutit.