ess onyttiga corps Adelsfanan, Boliden och inkomster, för hwilka den aldrig gjort och sannolikt alcig kommer att göra tjenst. Märkom denna skillnad!! Men ide tilltror fig Inf. act för eslå, huru med förändringen borde tilgå. Men fom Jndelningswerket småningom tid efter annan indergår, fina modificationer, få synes i och med det samma Ådelsfunan böra upplösas, och lempas fter det nyare krigssystem, fom äfwen i Swerige blifwit infördt. Beträfande åter sjelfwa Jndelningswerket, tager Inf. fig frihet, att göra en anmärkning, om egeniligen hwarken är militärisk eder angår Kammarwerket, men ändock fan wara mattpålige ande. Mean har i mer Ån ett setel märkt, att den Swenska indelta Arimeen, mål år trogen och apper, ja mot lika styrka nästan oöfwerwinnerlig I ett fäuslag, men att den ej fan hålla ut mot en Ryska soldaten uti art swälta, frysa, waka ich strapasera. Man tror det kommer deraf, att Rpyås en år harkare och feiskare i fin natur, Men det härleder fig dock derifrån, ost den indelta Armecen auus sofdattt, men åra dot Bönder, De äro wanda wid bestämdt lefnadssätt, och duka under för et baptiga afbroltet. Besinnom teollika, att de flesta äro gifta, samt längta efter husltru och barn och i jetotörfwa; derifrån härleder fig hemsjukan, och från owanan mid trigiskt lefnadssätt de fålsfjuks omar, bwufa edan Jadelningswertets inrättning ödelagt Femtio gånger flera Swenska soldater, in Ryssarnas eller Danskarnas wapen. Deraf skulle man funna draga den slutsatsen, att Officerss Ö Undersfficerg:Bortåden wid Jndelningswertet borde bibehållas såsom en miltårif from, men oÖdatesken GU Id Tiondedelar indragas; eter om större delen bibehölls, få borde den indella armeen udast anwandas att förfwara landet mot inbrott; det wore sannerligen tids nog, att bruka den då, wWeen om ett krig fö:des utom Rikets gränser — hwarföre kunde man ei göra såsom Gustaf ldolf o Carl den Tionde, warfwa och conskribera? Månne desse Konungar ej uträttat få osa ung, fom sedun Jndelta Armucen inrältats? Öwar och en soldat, fom är öfwer Trettio eller ogu Trethofem ÅT, borde få blifwa hemma i landet; isynnerhet om han År gift. De unge rörlige starne dö ide af hemsjuka, de förtrot:as ide af sirapager och gå tid ett fåltslag, såsom till dans d gålladud. De gamle stadgade männen tanka inom fig: hwad hafwa mi här i främmande länder wo gbra ? OM denna tonke gor dem: olustiga; men de unga älsta äfwempr, och wilja gerna fe fig i t werloen. Derföre wore det och nytaigt, att i ala krig på utländsk botten få föramstalta, ett de ldcige gifte karlarne fingo blifwa hemma, fåfom Riketö Landwärn, allenast ide benämningen uwe aruedmag til yåminnelse om det elände, fom förra Landwärnet undergått. Ty fastän kriget tes på utlänjt botien, få år det Ändå godt, att hafwa en armee hemma til Rikets förswar. Men un Owerges poliniska belägmhet nu är annorlunda ån fordom; få fan det aldrig mera hända, att tegeringen förer ett offenfift krig, utan till det högsla sänder en annan makt bielptroppar. Men i flit saå år råöoligare, att wärfwa soldater, ån att utsanga någon del af Jndelta armmeen, hwars entliga veftimmelfe måste wara, att fåjom Romaren sade, strida pio uris et se s, att kämpa för 18 och dem, för mafa och barn, för Kung och Fosterland. ö — — — — ——— z — —— —— ———— —aB— —