ett bvad man wine winna genom fin grymbet, skule just förfelas. Han urrloste, att få länge den sluderande ungdomen behöfde besöka Körenhamns univerfitet, skuse den der insupa Danska tänkesätt, samt utsprida eller bibehålla dem ibland allmogen. Derföre gierde Winstrup det förflag, att en Academi borde inrättas i Lund, samt ungdomen förbjudas studera i Köpenhanm. Utteriigare fös reslog ban, att alla lediga Prestgäll skule besättas med infödde Swenskar, och att deremot Skånske Yrester skulle besordras til Pasiorater uppe i landet, somt att genom detta enkla medel skulle års bamålet winnos utan den ringaste gymbet. — St. Carl XI war en man af grundligt omdåme, fast ej fjelf uppsinningsrik; dan fann rådet godt, och fiftede den Gacclinska Akademien, och efter Winstrups död utnämdes Mathias Steuchius, fom fogade anstal, aff Gudstjensten sönars på Swenska, samt alla publika akter mom Presterskapet likal:des på Swenska språket tfattas. Nu srågss: månne Regeringen frukter, att Sfåningarna bibeh Lit någon gnista af tilgifs wenhet för Danska wäldet: månne Snapphanafejden skule börja på nytt, om ingen Academi funs nes i fund? Orfaten, hwarföre inrättyingen sk dde, har olldeles upphört, Hroartil tien ar då inrättRingen? Den kallas Academi; men år sig sjelf ej annet ån Gymnaffunl. J fig sjelf borde det ej finnas mer än ett Universitet, nemligen Upsalas. J Lund förmår man knappt utgifwa en bok, emedan det läsande publifum är för litet; man gifwer ej ens ut en Literär tidning, endast Lunds Weckoplad, fom fordom redigerades af en Boktrydcie. . deraf! Besinne man förändrade tider och omständigheter, oc tage man sitt beslut wid betraktandet eraf!! ä Jag förnyar min fate, att Reformer böra fre med sans och mogen öfwerläggning. Det är mera maktpåliggande, att reducera sjelfwa Afademien, ån några Profesfioner derwid. , Men när man betänker, att de flesta nya Profesfioner mid Lunds Academi hafwa tilfommit genom personliga relationer, recommendationer oc associationer; få kan det oc hända, att mid de: ras indragning likaledes slika relationer, rekommendationer och associationer komma i betraktande. Derföre bör saken ei bero på det betänkande, som Carolinska Academiens Faculteter ingifwa; utan Professorerne wid Upsalas Universitet borde höras, derefter borde Uxpfostrings, fommiteenå betånfans de infordras, och det wore ej heller ur wägen, att wid nästa Lagtima Riksdag inlemna proposition derom till Högwördige Presteståndet. Ty då wore det art förmoda, det ett beslut fattades, fom ej bade afseende på personer, utan på sjelfwa saken. (Fortsättes.) FA 68 — Av Ps AA 3 — HA— ND A