jr RV e-, vy AM ET PY SV ee Å Y FT VE Reflexioner öfwer de yttranden, fom under N:o 23 influtit uti SHelfingborgs-Poften, rerande Lunds Akademi. (Forts. från M:o 25.) Derföre sledde följande reform wid K. Carl XI:s primitifwa inrättning af Lunds Äkademi. När Riket war förstördt of Carl XII:s suveränitet, och tillika nästan aha wopenföra karlar i landet dött ut, få infann fig ingen mid Lunds Afademi, fom begagnade Etalmåslarens underwisning i Ridfonsten, helst det fanns hwarken hästar eller ridknektar, alltså estexsom Professorerne ei funde jlis ga till bäst, men deremot behdfde fig en fo, fördelades Kannikemarken mellan Herrcr Professorer, o ännu li denna dag dafwa de löntagande Professorerne fina wissa lass bö från kannikemarken. Som ytterligare Lunds Akademi en lång tid stod näslan öde för E. udenter, få upphörde Commus nitetet ; men sonderna ingingo i Academikassan: od då sedermera Studerande inställde fig, fann man rådligast att indraga Communitetet, men i stället an slå mwiffa stipendier, fom kalas Regata, och utgiorde 30 Daler; fom mar något för Hundrade år sedan; men med Fem R.:dlr B:ko betalar man nu näppeligen mer än en privat lection. Wor ice detta att gåra Reformer 2 Men månne de woro nyttiga, eller ens rättwisa? Om Academikassan håller på att minskas till sjelfwa capitalet genom de gratialer de i senare tider inråttade Professioner fått fig anslagna; bör då Capitalcts tillwext wara normien för Professionernas indragning; bör man mål ide önfwudsakligen afse, duruwida en eller annan Profession ar nödwändig eller ej? Men om den befinnes nödwändig wid en Akademi, månne den bör likwäl nösstagå re att derigenom få gratialet desparadt för kassan? — Mean menar nog få; dock år misstaget Hort. Men når man wågar millioner på Canaler, wisserligen nödwändiga, men deck aldrig nöds wändigare, ån ett mål inrättadt Underwisningswerk, når ej heller något sparas vå kriz sslåndet, hwarföre skulle ej då Staten wara i soamma mån srikostig mest Äkademiernas lärare, fom ej dafwa ordentliga löner? Då Lunds kademi blott har tio Profefsorslöner; men mer an tio Professioner äro nödwändiga; hwar före kum a då icke de lömssa Professorerne få ett gratial of Statämedlen, ätminstone intid deg Akademikassan repar fig? Man inwänder wål, att sådane år omöjligt, emedar de medel, hwilka innefattas under Lärcwerkens Hufroudtitel, näppeligen beldpa fig til ESertufende Riksdaler Banto årligen. Wisserligen! men hwarföre dkas de då ide til Sextiotusende Riksdaler Bunto i första stöten? Man menar wäl, derföre att de öfriga hufwudtitlarne ufptaga få for sammor. Wälan! haarföre anslå tå Riksens Sänder ide den störsia sunman tid Läroweriens un. derdål? Ty wåra fäsiningar behöswa rasercs, utan att byggas opp igen; men wåra Lärowert från det försia tid det sila, om de deböfwa rafercs, sä baböfwa be ecså vrkvscas rå en bättr. grund, som swarar mot tide hwarswets fraf. Kar härda slall Skolasikers murtna träbpggnad ram la af fig sjelf, om ingen will göra fig beswär ott nedtiswa den. ; Dch pwad slörre bewis, ast Lunds Åkademi blifwit inrättad efter e kolastist ide, än att al de primitifwa Professioner, fom werit inrältede, angå hufwudsakligen Philologi och Theotogi, mer ide de praktiska wetenstaperna, fom isynnerhet böra dafwa fitt fäte mid en Alcdemi? Hwem för flår ide i wåra tagar, att det ispnnerhet är Matbematik, I byfit, Edemi, Medicin, Anatonu, Tota nt och Naturalhistorien i allmänbet, som böra uppm untras wid ett Uniwersitet? Wore det då id ribbor art milia ndrata en del aj deta YProjslensr derzöre, att de ide lört tin den primäitisw