En dag kom han af bändelse att glömma dricka och som han den eftermiddagen befann sig ännu starkare och muntrare, än förut, få beslöt han att kädanefter aflägga all dryck. Det andra eremplet war en Medicus från Hannover, mid namn Hempv. personligen känd af Franklin och Doctor Peingle, samt ledamot af deras klubd. Ända til sitt 69 år hade denne man flåndigt fråssat i mat och dryck. Han brufade wanligen innan Han fade fig att tömma en butelj win. Helsan war alldeles förlorad, alla ålderdomens krämror Hade redan infunnit sig; minnet war borta, och han beredde fig på en mar hädanfärd. På en gäng beslöt ban att förändra dieten på följande sätt. Till frukost förtärde han endast en kopp faffs, kokadt med mjölk, hwartill ban åt helften af en half slysfwers Engelskt bröd. Til middagen åt ban en enda rått of fyra slags embys ten: försia dagen ett qwarter kokodt risgryn, andra dagen en mar? gpetatocs, tredje dagen spenat och fjerde, ett Engelskt stpfwerå bröd, kokodt med mjjlk til en flags pudding. Han drack ej annat än watten. Når han första gången berättade Franklin denne sak, war ban 75 är gammal, ful of fyr: fa oc rörlighet; giorde 2 a 3 Engelska mils promenad til sots hwarenda morgon i London, för att besöka fina sjuke, och gick så fort att Doctor Hunter, en men med lätt kropp och i fina bästa år försäkrade Franklin, att han flere gånger fåfängt försbkt att åtfölja honom på gatorna. En tid der: efter, då Franklin war finnad att ålerresa till America i börian af Revolutionen, fom Hempp, for då war 82 år gammal, och anbål att Franklin mile uvttja fin Credit hos Direkteurerna of Jndiske Comvagniet, för att skaffa honom Doctorssyslan på Fästningen S:t Georg, eller ock i Madras rå Coromandelska kusten; hwilken begäran, den må onses för klok eler dåraktig, lifwäl bewisar, brat styrka han ännu kände fig äga.