är bäårstädes upptaget för den Grekiska Regeringens räkning, oH att en fond blifwit bildad af 10,000 Fr. årligen, för att dermed bekosta en wärdig uppfostran åt söner af Marcos Bozzaris, Miaulis och andra Grekiska Gencraler, som utmärkt sig i striden för friheten. — — D. 11. En af wåca tidningar påstår, att England och Österrike åro beträffande Brasilianska angelägenheterna i bemligt förstånd med hwarandra. De förändringar inom Ministeren i Lisabon, som tilldragit sig, äro följder af Brasiliens erkännande för fristat. En sormlig tractat derom är ännu ej afslutad. — EA annan af wåra tidningar omförmäler, att de afslywärda Jesuiterna, dessa hätska fiender af en fann Chriftendom, utbreda fig ite allenast i Frankrike, utan äfwen i England. London d. 11 Febr. Med de båda, sisil. wecka til Spdo-Amerifa afseglade paketbåtar blefwo wigtiga depescher affärdade. Hans Maj:t Carl X:des swar på Ryska Amdassadören Brefs we v. Woschonskys tal, hwarom de Fransyska tidningsbladen redan yttrat fig, fal håfwa warit af följande innehåll: Med nöie emottager jag de lyckönskningar, hwika Ni framburit til mig från Hans Mai:i Keijsaren af Ryssland. Försäkra Eder Herre tillbaka, att den wänskap, fom förbinder mig med honom, är uppriktig. Jag år den heliga Alliancens grundsatser ei mindre tillgifwen, ån Er mäktige Monark, och skall göra alt, hwad i min förmåga flår, för att upprätihåla densamma. Förflara Eder Herre i mitt namn, att få långe Han och Jag åro förenade, ingenting år att bes trufta för Europas lugn. — Wåra Oppositionsblad hafwa mycket sysselsatt sig med detta swar och påstå hwarjehanda derom t. er. att H:r von Villele har til följe deraf blifwit fatt i största förlås genhet, of att detta swar ej fick införas i Moniteuren — att kurirer blifrit affärdade till London, Wien och Berlin, för att göra nödiga förändringar i uttrycken m. m. — Det nya Grefiffa penniu: gelånet år uppgjordt af de hitsända deputerade, utan den Grekiska fommilsens medwerkan, fom der: med war synnerligen belåten. Grekiska Regeringen blir på detta fått iståndsatt, att i nästa fälltäg på ett eft rtryckligare fått gripa saken an. — J tidningen the Courier laser man följande: Wi funs na ide begripa, hwarföre Pariferstidningarne äro uppfylda af gissningar od förklaringar öfwer det nyaste Miniftersombytet i Portugal. De söka ada att i denna händelse finna någon ting mera, Ån den Kongl wiljans fria werkningar. Å ena sidan synes det, fom de deri wille erkänna Engelska snlitikens seger, under det de å andra sidan djerft försäkra att Fronkrikes inflytande ide lidet någon skada. Men mi denna angeligenh:t ankommer det hwarken på det ena eter det andra, Wi t. er. argumenterade ite få, då Frankrike beslöt frig emot Spanien, Ty då detta skedde, höll inger werklig Pelitiker eder Statsman i England det för någon orsak til klagan — ingen beklagade för: lusten of wårt inflytande på ett Kabinett, inom hwilket England sedan 1314 ide haft något paffan: de tillfälle att utofwa detsamma. Är det då få förundranswärdt, att Storbrittaniens inflptande har någon wigt wid en Nations beslut, hwilken, såsom Portugal, fan från ala sidor af hafwer angripas! Wi äro öfwectygade att de upplyste medlemmarne of Franska Kabinettet icke dela dessa irriga Åfig: ter. De känna de grundpelare, hwarpå Europas jemnwigt hwilar, och skola derföre ide anse fåda: na mått och steg, hwilka äro få uppenbart beräknade på dibehålandet af def jemnwigt och ifonner: bet i närwarande ögonolick äro få nöowändige för Europas lugn, såsom fiendtliga mot hennes egen matt, De planer, ywäna en faktton i Lisabon, fom föregifwes wara werktyg för högst migtiga Per: soner i Portugal och ännu wigtigare i främmande länder, försökt att återtaga, måste uppwäcka den na Makts uppmärksamhet, hwilken mer än hwarje annan är intresserad för erhållande af lugn ock en lagmässig siyrelse i Portugal, Det fordras partiandans bitt-aste haftighet, för att anwända er bändelse af detta flag till ett angrepp mot en Minifier (den Fransku), hwilken ej kunde förutse det, få Linge oamseljen sjelf blott git derpå ut att befästa Europas fred på den grundlag, bwilken Ål 2514 erkändes i Wen. Madrid d. 1 Febr. J går affärdades sändebud tid Petersburg, fom hade fig uppdrage ett underhandla röronde de Syd:MWreritanffa angelägenheterne. Wår Charge HAUffair mid Portus gifista hoyfwet har blifwit beordrad att inom 48 timmar begifwa sig till Lisabon. Constanrinopel d. 10 Jan. pär beter det, art Sultan har gifwet Paschan of Scu. tari anvisning på 20 millioner Piaster til bekostande af ett nytt sälttåg. — Rustningar till ett nyi