— -JAXa Ä— — Medel att tillreda ett godt kaffe. (Jnsändt.) En Fransyst Författare, hwars skrifter äro föga eller intet kända i Swerige, har redan på 70talet uppgifwit, att Kaffet, fom förlorar få mycken olja genom transporten öfwer Oceanen, skulle bibehålla sin olja, om i de fastager der koffet förwaras, blandares YPuders eler Krof:foder,. J ane ledning af denna uppgift har Jnjändaren försölt att wid kaffets bränning å ett wanligt Pannjern str en handsull finstött Socker. Följden blifwer, att kaffebönorna glaceras, eller öfwerdragas med en siorpa, ingen ånga uppstiger, utan all kraft och olja inneslutes i kaffebönorna. Af de sålunda förbrända kaffebönorna beredes på wanligt sätt det klaraste oo mest wälfmakande kaffe; oljan flyter ofwan på och winsten blifwer, att man behöfwer ej mer ån en tredjedel så mycket kaffebönor som wanligt, och ej mer ån hälfien få mycket foder, Fördelen bestär ej blott deruti, att man på morgonstunden får wederqwicka fig med ett bes bagligt upplifwande kaffe, utan äfwen deruti, att hwart Hushäll på år och dag går en belpdlig bes sparing. — Men den pufwudsakliga winsten mare, få wida detta beredningssätt bleswe allmänt antaget öfwer hela Rifet, att denna bethdliga Smportsartifel, fom Statisliske Författare påftä stall få mycket tynga på Swenska Handelswågen, fule blifwa två tredjedelar mindre ån den hittills warit; men betråffande Sockret torde man funna anwända Bondens ordspråf, att hwad fom kreperar i den ena ändan, fallerar i den andra. Men som kaffet blifwer på det löreslagna sättet långt mera behagligt och wälsmakande ån eljes, skulle Jnsändaren ej hafwa welon