Miaulis från sin Eskader detascherat till härwarande farwatten, hindra all kommunikation med fästningen. Kanoner och Mörsare äro ankomne och batterier blifwa uppkastade. Europeiska Inges nieurer hafwa tillsyn med arbetet och Artilleriet kommer att serveras med en Corps Utländningar. En Arme of 10,000 Greker under Andreas Zainiss och Constantin Bozzarigs defäl skall betäcka belägringscorpsen. — Den 27 fit Const. Bozzaris meta att JuffufsPafha hade från Lepanto afs sändt 2000 man under Admet-Pafba för att hindra belägringsarbetet; men Bozzaris rydte emot honom och kom til träffmng wid Xero:Campos, hwarest han slog honom Helt och hålet, samt dödade mycket folk, hwaribland äfwen Admet-Pafza befann fig. Man anser härefter Fästningen dlifwa snart intagen. Uppsnappade bref berätta att Coron och Modon kunna för brist på lifsmedel icke göra långt motständ. — Tcoppar marsdera alltjemt från Athen fdr att belägra Negropont. Trieste d. 24 Dec, I sjöträffningen d. 13 Now. wid Candia råkade Egyptiska flottan I få stor oordning, att hon ej kunde färta några troppar i land på Candia — och blott twenne skeppy kommo tid det för winterstation bestämda Suda. Ända till d. 26 Now. höllo Grekerna fig alljemt omkring Candia — och intet Turkiskt skepp nårmade fig dn, Madrid d. 30 Dec, Befälpafwaren wid den Franspska fjö-fommenderingen i Cadix, har til Regeringen inberåtrat följande: Den Fransyska Fregatten Amazona, hwilken war beordrad till Mahon att för flera Spamska skepp, fom der höållo qwåarantainen, wara konwop på hemwägen, har beledsagat dem till sina bestämmelseorter Alicant, Mauaga och Cadir. Fyra af dem kommo från Havanna och hade en summa of 3 millioner pjastrar om bord, Under mågen från Mahon har Fregatten warit blottstald för flera häftiga stormar. London d. 11 Jan. J ett af wåra blad heter det: Sir Charles Stuart skall afgå till Lisabon, för att söka förmå derwarande Regering tid erkärnande of Brasilien fom frislat; men skulle det misslpckas, få wil wår Regering afsluta en serskild handelstrattat med Brasilien. — Wår nye tillännade Vrittiske Gesandt i Mexico, Herr Ward, bar d. 7:de lemnat London för att ifrån Portss muth afsegla tid fin bestämmelseort. — Tid Liverpool hafwa förledit är 10001 skepp anländt — Under de sista stormarna hafwa mer än 200 skepp strandat på kusten af Westindien. — Regeringen är sinnad att afsända en ny stor expedition, att på upptäckt afgå till det inre af Afrika; Kapt. Lajng, en man af bravur, skall få i spetsen för denna expedition, åtföljd af twenne Sekreterare oh 16 man, — D. 30 Now. har skeppet Sally med 50,000 P. Sterl. för Grekiska Regeringen ans kommit til Malta. Uunderrättelserne från denna ö bekräfta den seger, hwilken Grekerne d. 12 Now. skall hafwa wunnit öfwer Egyptiska flottan; Tre krigsskepp blefwo Helt och hålet förstörde och transportskeppen tagna, — En skeifwelse från Mejico cf d. 29 Oct, i wåra tidningar berättar: Detta landets politiska ställning förbättrar fig med hwar dag — en mångd penningar, fom under rewolutionstiden war fördold, börjar nu att återigen komma i omlopp. Detia landets refourcer måste wara oerhördt flora, få snart bergwerket blir fatt i fullt stånd. — De Ledamöter i Kabinettet, hwilka hittills wacit emot erkännandet af EpdsUmerifad sjielfständighet, äro Lord:Kandieren, y:s Peel, Grefwe af Westmoreland och Hertigen of Wellington. Men den sednare föcklarade fig flustigen till följe of H:t Cannings principer för saken; hwarföre och Lord:Kansleren med öfrige afsiod omsider från widare motsägelse. Sannolikt lår ide någon af de Europeiska Makterne opponera fig ogalagen. wäntar fastmer från dem est lifalyoande beflut — fom oc från den Nederländska eringen. Paris d. 11 Jan. Memorial Bordelais meddelar från Lisabon följande af d. 22 förlid. månad Det Storbrittanniska Kabinettet har från Regeringen begärt en förklaring, hur Portugal skulle förhålla fig, i fall omständigheterna twungo England att bryta med de tre öswerwagande makterna i Europa. Swaret torde utfalla efter Englands önskan. röj