hämdgirighet blifwit skjuten. Lugnet war likwäl derefter äterstäldt. — FJ Märannon palkd I 1: ga twistigbeter utbrustit mellan folket och stprelsen ätt båda partierna gripit tid wapnen. Den feds nare behöll öfwerhanden; men fladen befinner fig på wisst fått i belägringstillslånd och handeln är få godt fom tillintetgjord. — Bolivars seger wid Funin dekraftas från alla hål, och har förorsakat en ide ringa nedslagenhet hos Spanska stprelsen i Lima, hwilfen til och smed wisar fig i en dess proklamation. Spaniorerne hade satt fit Hela förtroende till kawalleriet, och måsts här för första gången med hestörining erfara att äfwen detta wapen ide kunde feunna opp emot fina motståndare. De sisia underrättelser om armzen, fom man erhöll i Lima, mord ingenting mindre än fågnande för rojalisterna. Bolivars förenade makt bestod af 15000 man, hwartill ytterligare 5000 skulle stöta. — En Engelsman skrifwer från Neapel. under d. 6 Dec.: Tarbonarerne äro ej mera till; Ösierrikarne röra fig få lugnt fom om de woro i Wien, aflosa fina slyltposter, fom finnas tid stort antal kring hela fladen, ocå roa lättin arna i Bila Reale med fin anlitärmufik. J förleden wetka gid det redan under Murat på köl fatta nya triggiferyet Besuvio om 80 kanoner från stapeln i Castellamare, ett skådefpel fom, då något sädant ide på mannaminne inträffat, giorde stort intryck. Men hwartill detta skepp Man tjena, är fwårt att gif, få framt ide til au öfwerföra den ärliga tributen till Algier. Hwad wåra srigsskepp angår, så löpa de här in och ut igen, utan att man får weta hwarförei egisabon d. 19 Sept. Wäl underrättade personer pästå, att mår dufwudstad under den sist förslutna tiden warii skådeplatsen för några högst inwecktade diplomatiska förhållanden, hwarwid den Brittijta Gesandten spelat en hufwudroll. Då det år i högsta måtta angeläget för Årittiske Ministern att förmå Portugall till erkännande af rxasiliens oafhängigbet, få bar Sir W. I Court blifwit instruerad, att anwända alt möjligt, för aft uppnå detta åndamål. Brafifianerna antaga å sin sida wid underhandlingen en något stolt ton och förtlara, att de endost under Storbrittanniens bemedling wilja afsluta traktaten om erkännandet af deras abexoende. Oaktadt detta förorsakade måns ga, tid eu del ganska betydande swårigbeter, syntes lifwäl underbandlingarne hafwa god frame gång, Men då blef på en gång betant och til Lendon inberåttadt, att de Portugisske Miniftrars ne ide handlade redligt, utan i hemlighet beflutit ide erkänna Rrasiliens oberoende, och att de litade på det under stöd, fom några andra makters Miristrar under and lofwat dem, Man ansåg ESEPpans ska Gesandten såsom den, hwilken jemte en annan for Eurc: eisk Makts sändebud, warit särdeles werksam härwid. Sir W. WEourt trodde sig derföre styldig att taga wiktiga mått oc sieg för ett motarbeta detta inflytande, fom han: redan i några weckon bade fig bekant, oh i hwilket affeenbe ban redan inhemtat instruktioner. Enligt dessa fordrade dan, att Portugififfe Ministrarne skulle afs få från hwarie deltagande i de hemliga underhandlingarne, i motsatt fall skulle H. Moj:t Konungen af England undandraga Konungen af Porcugoll den puintills lemnade hielp och understöd. Dä intet siafredkstalande swar bärpå följde, bar Sir W. A. Court, fom man säger, lemnat Konungen en md ut densamma bett om den nurarande Ministerens sörafskedande, hwarpå dock hitintills intet war följt. Madrid d. 18 Dec. De andlige hafwa erbudit fig att anskaffa de af Frankrike fordrav de 34 millioner, såframt det drager fina truppar tillkaka; emedan då Eranieng befåttante genom resannua nu ej mera har något föremål, det widare fortsattandet deraf måne anses såsom stt idande mot Spaniers wärdighet och dess gebits integritet. i Corfu d. 28 Now. Det sjöslag fom d. 13 dennes förefbl wid Kandia emellan Grekernes od Cgyptiernes flottor, war ett af de wiftigafte under inneworande fälttåg, i anseende till den stora förlust, fom Jbrahim Pasches flotia led; Man skattar antalet ef de förre och mindre fartyg, (Om Egpptierne förlorade, til 30. — Patras inneslutes fill lands alt mer och mer, Den 20 dennes angrepo Grekerne de fiendtliga stälningarne med sådant med, att Turkarne, oaktadt deres tappra moiwärn, wände tilldbaka under platsens feanoner od öfwerlemnade segren jemte 100 fångar och några bama slagukreatur. De mpasse bref berätta til och med att Grekerne redan skulle hafwa an gripit sielfwa Patras och eröfrat fäslningen Scartatuni. — Omer Pastha bar dragit fig tilbaka till Arta, hans korps år nästan helt och bållet urplöst. — Walet of den Hypa Grekiska regeringen has PP hr MA 4 BA3. FEEdon Ferklälnd makten