London d. 23 Now. Regeringen har erhållit Depescher från Eap-Eoafis Caflle af d. Sept. Asfiantserna låto ide fe fig mera, men på Cap: Eoaft herrskade stor dödlighet, Nafgsvi woro tropparna friska. — Öfwer Madras har man berättelser från Chitta ong af d. 28 Juni, en ligt hwilka det mar ganska lugnt derstädes. Man gissade att det äfwen skule få sortfara tills der beta årstiden wore förbi, — I Hull skall ett enda handelshus hafwa infört döda djurs ben till göd ning för 40,000 P. Sterl. — D. 26:te. Enligt sednasle underrattelserna från Madras af d. I Aug., bade Gen, Campbell wid början of Juni med en diwision af 3000 man och en betydlig trair tungt artilleri gjort ett anfal på Birmanernas befästade läger wid Kemmerdine, hwilket efter flerc partiella attacker öfwergafs af fienderna oc derpå besattes af Engelsmännen. Gen. MW Ereagå bar med 300 man intagit ön Cheduba oh derwid, når man öfwerwäger de med företaget förenade swårigheter, wisat ganska mycket mod och beslutsamhet. Ehuru dessa berättelser i det hela låta gyn. nande, år man lifwäl i Calcutta ingenting mindre än lugn till sinnes. Den plan enligt hwilken Birmanerna föra kriget, afwiker helt oh hållet från den hittils wanliga. I medwetande af Europeiska tafs. kikens öfwermakt förhålla de fig hufwudsakligen defensiwt. Ingen Jnwånare får stadna qwar (wit Cbeduba mar likwäl ett undantag) dit Britterna hota komma, ala lifsmedel släpas bort, få att armen ingenstädes finner medel tid underhåll och landet förswaras planmässigt medelst palissaderingar fom äro anlagda på korta afstånd från hwarandra. Underrättelser kunna alldeles ide erhällas. J Non fule fälltåget öppnas med 20,000 man, men SÖfwerbefälhafwaren Sir E. Paget spnet för en mwist skul med General: Guwernören, hafwa undandedt fig kommandon. Denna norra armes hufmud. fyfte går ut på att öfwer Chittagong marschera emot fendiiga hufwudstaden ÅAmarapura, hvars ex öfring enligt äldre erfarenhet basligt skulle sluta kriget. Ä Pernambuco d. 10 Okt. Staden är lugn och handeln börjar åter att winna något lif; endast i det inre af prowinserna föröfwa lugnets störare ännu fitt owäsende. Madrid d. 16 Now. En i dag bittida ankommen stafett har medfört definitiw befallning til Franska bögqwarterets uppbrott d. 1 Dec, På Konung Ferdinands särskilta begäran komma likwäl 2 Franska regementen att stadna qwar till dess de troppar hunnit fram som sedermera skola utgöra Madrids garnison, hwilken kommer att bestå af 6JD00 man Spaniorer och 3 Stmweizsersregementen, Emellertid finnas lilwäl många font hoppas att dessa åtgärder icke äro definitifwa och att innan d. x Dec. andra anstalter skola inträda. Der kunde wara mycket att erinra i anledning of det intryck fom Franska reges ringens beslut förorsakat i Spanien. Denna regerings inflytelse måste genom omständigheternas makt wara långt större, ån den sjelf tyckes tro, då en militärist rörelse som i det hela endast drager tropparna tillbaka från 3 punkter, Madrid, Badajoz och Corunna sätter ala partier i Spanien i oro och uppfyller dem med ömsesidig räddhåga, hwilken de ej dölja. Sakkunnige amnärka att den nödwändigbet hwari Spanska regeringen blir fatt, att ersätta Fr. Garnisonerna i Madrid, Badajoz od Corunna med egna troppar, twingar henne att blotta andra punkter, hwilka det wore farligt att lemna utan tegulära troppar. Ett helt litet antal Fr. soldater, 1200 man i Badajoz och lika få många i-Ege runna t. er. höllo hela Estremadura oc Galicien i tygel, prowinser der (i spnnerhet i Gallicien) en mindre god anda finnes än i det öfriga Spanien; deremot är frågan om fyrdubbla antalet Sp. troppar skulle wara tillräckligt, om man än dade så många att skicka? — D. 18:de. Dagligen Hits komma familjer från de små städerna i gamla Castilien och la Mancha för att söka tillflykt mot de oroligheter dem de befara efter Fr. tropparnas aftågande; å andra sidan lemna många personer Madrid af samma orsak oaktadt swårigheten att å pass. — Krigsministern Gen. Aimerich har i ett cirkulär befallt Generalkapitenerna att ide från någon officer på obestämd per mission antaga någon anfofan den må wara rättwis eler orättwis. Flera skola likwäl wägrat att lyda denna befallning. — Då man föreställt H. Maj:t att ganska många til de nybildade korpserna räknade offiserare endast äro i wägen, få bar H. Maj:t befallt att icke allenast korpsernas Chefer, utan äfwen do werkligen tjenstgörande officerarne skola erhålla obestämd permission för att bege fig fill sina hemors er (likwäl ide tid Madrid). — Hår löper nu det obestlyrkta rykte att ändtligen 3 till 4000 man sofer torde stadna bår under Gen. MArbaud.:IJougued eder Fursten af Broglio. — Äfwen bålles A C( t. AA A EÖn Men Naldez.