tropporna foncentrerade fin, ungefär 23000 man starka arme i närheten of Calcutta; äfwen byggs des 26 kanonbåtar för att föra dessa troppar Burremputerfloden uppföre. De skola näml. efter regntidens slut angripa Birmanerna wid norra gränsen, under det Sir A. Campbell med fina trops par marscherar från Rangun till Ava, — Underrättelser från Peru föxsäkra att d. 6 Åug. har på Junins slätter en batalj förefallit emelan Bolivar och Canterac, hwari den förre tillfäktat fig en fullständig seger. De närmare omständigheterna berättas på följande fått: Redan hade båda arme erna i flera dagar nppsökt bwarandra, då Bolivar hast intog en fördelaktig ställning och Canterac drog fig tillbaka till Paca. Bolivar följde honom, skickade sitt rytteri i forcerade marscher förut och träffade ändtligen Canterac på Junins slätter. De Kongl. tropparnas ställning war här långt båt: tre än Bolivar förmodat, och hans egen få mycket mindre gynnande fom hans infanteri ännu war en lång sträcka tilbaka. Så snart Bolivar wisade fig på slätten, blef rytteriet fom han sjelf foutmendes rade och understöddes af General Nicochea, angripet af Canterac. Anfallet war ganska häftigt; sörst efter en lång strid, dwarunder fäktades med ombytlig lyda, råkade Canteracs troppar i oordning och kastades tilbaka på def infanteri, Nu grep alt til flykten och ilade til Jauja. Canteracs rytteri bar i denna fäkming förlorat 235 döda, hwaribland 19 officerare och dessutom ett större antal fårade och fångne. Åfwen födo 325 hästar med sadel och tyg, och en mängd krigsförnödenheter i segrarens bänder. Bolivar mille följande dagen widare eftersätta fienden. — Gen. Canterac skall i denna sirid haft kärnan af sina stridskrafter, mest idel Spaniorer. Jngen pardon gafs å någondera sidan. — Regeringen i Mexiko har afskaffat slafhandeln, äfwensom den genom ett Generalkrongressens bes slut of d. 20 Aug. erkänt de Förenta Staterna of Medels Amerika för oberoende, — Enligt en ofs ficiel beräkning år 1821, räknade Storbritannien 21,282966 inwånare. — En CEngelåikan flrifs wer från Constantinopel ds 11 Okt. Oaktadt alla Grelernas utropade segrar tyckes flutliga utgåns gen likwäl twifwelaktig. Kunna de få lån, skola de fot tsä ta striden. Turkarna bygga på åtfliliz ga platsar fregatter och sluper och kunna lätt ersätta de förlorade, men — de hafwa intet sjöfolk. Porten har utfärdat betalningsförbindelser för de til garnisonerna i Morcea lemnade lifsmedel m. m., hwilkta nu inlösas, men hwarwid förloras 33 procent. Den har tillkännagifwit att icke flera betalas. — Bibelsällskapet i Carrick i Irland har vyligen tillställt en formlig disputation mellan 3 protestantiska om 3 katholska andlige om principen för bibelns kringspridande, hwilken, såsom wäl af sig sself förstås icke lemnade något resultat, men föranledde ett ofantligt tillopp af felk. — Bref från Mexico od Jalapa tid d. 21 Sept., iunehålla att Gen, Victoria blifwit utnämd til Unionens President och att Gen, Bravo åtnöjer fig med BicePrefidentvlaifen. De från längre tid här bos fatta Spariorer woro derföre i stor farhåga, emedan Gen Victoria skall wara en stor fiende tid den, — Enligt bref från Pernambuco af d. 26 Sept. år lugnet fullkomligt återstäldt. Brasiliens erfåns nande genom MNord:Ameritanffa fristaterna har förorsakat mycken glädje och högtidlighet; deremot mos ro inwånarne mycket uppbrakta öfwer Carvalhos flykt och det bestydd ban funnit på ett Engelskt krigsskepp; dagligen inträffade fångar. Af upphofsmännen till oroligheterna har man endaft fafttas git några så, emedan de flesta begifwit fig på flyften innan öfwerlemnandet. — J Buenos-Upres har represanternas kammare utsatt 16000 pjastrar för en beskickning till Fristaterna Columbien och Peru, I regeringens not härom tid kammaren beter det att beskickningens ändamål år att fastars tillknyta republikens relationer till dessa stater och att medwerka till krigets slut i Peru. — Til Valparaiso war Franska krigsbriggen Lancero under Grefwe de Rossins befäl anländ. Ministern för uteikes ärenderna i Chili frågade derpå Grefwen om ändamålet af hans resa; swaret blef att hans afsigt war Franska handelns beskydd, och Konungens af Frankrire önskan att iakttaga en fullkomlig neutras litet. — D. 20:de. J en tidning från Buenos-Upred d. 21 Aug., läsa wi nu Ben. Olaneta?s proas mation emot fina medgeneraler La Serna, Canterac oh Valdez, hwilken Bolivar tolkat få fom om ban derigenom förklarade fin öfwergång til Peruanska oberoendets sek. Ingenting är likwäl mindre händelsen ån detta; Utan han blott bannlyser dessa Generaler, emedan de, fom han påftår allt jemt åro konstitutionella, men för egen del sörklarar ban den starkaste anhängighet til den absoluta Fers dinand och Spanien. — Det beter att regeringen stall frida flera Konsuler och politiska Agenter till