få få många man will, men mar bör ide tillsluta ögonen för dessas rojalism, den har fin bufvuds siyrka deri, att det är få lätt att lefwa utan att erkänna autoritet och lagar och på detta fått tilfreosställa fin enskilta bämd; men få snart fråga är om wärfning för linietropparna, finner man öfwerallt motstånd hwilket mau ej äger medel att hämma, och får höra: mi måste wara fria från allt bidrag i manskap od penningar anseende till de tjenster wi gjort, wid Kgl. maktens återftåls kande. — J inledningen till det dekret hwarigenom H. Maj:t tillegnar fig utnämnandet af alla embetsmän i städerna, beter det:: för att från Sponska jorden för ewigt utplåna äfwen den rins gaste tanka derpå att suweräniteten kan hwila annorstädes än i min Kgl. person, och för att låta ät folk förstå att jag aldrig skall tåla, att äfwen blott den aldraminsta riktning till folkinflytelse wisar sig. Paris d. 10 Now. Ett dagblad påstår att kamrarna skola öppnas d. 15 Dec. — Natten mellan d. 26 och 27 sistl. månad hafwa samtlige officerarne wid ett Portugifiskt regemente blifwit häktade. Gemenskapens uppförande derwid har warit oklanderlig. Hittils äro skälen till detta utoms ordentliga steg ännu odekannta. — De Spanska fregatter, hwilkas afresa från Corunna til Ames rika man redan anmält, funna ännu ide rå 6 weckor gå til segels. Bildandet of regementet Unis on, fom skall skickas til Spanska Amerika, gör framsteg. På Galliciska fufterna hyser man nu alls deles tcke någon farhåga. — D. 11:te. Rörande Spaniens angelägenheter oh de sannolika följderna ef wir armes tillämnade återtåg äro de offentliga rösterna delade. Några se deruti idel lpdfas lighet för Spanien, andra tro att derigenom blir dörren öppnad för ala Furicr. Til dessa sednare körer Journal du Commerce, hwilken i dag uttryder fig rå efterföljande fått. För att med ful riktighet bedömma innehållet, bör man ide lemna obemärkt, att krediten bildar hufmudbafen för alla dessa detraktelser och att GSpaniens Fredit der betyder detsamma fom erkännande af Cors teslånea. Artikeln lyder fom följer: Bid Spaniens utrymning äro bufwudsakligen twå Äng att öfwerwäga: orsaken oh dennas sannolika werkan.... De höga kontraherande parterna kunde ens ligt traktaterna ganska mål förlänga Franska armens qwarstadnande; och om de ide göra det, få sker detta enligt någras system, emedan ockupationens ändamål år uppnådt. Men hwilket war detta ÅR damål? Intet annat, ån att lemna Spanien tid till lugnande of partiernas swallning, hemta fig efter de bäftiga skakningar det utstått, bilda fin krigsmakt, grundlägga institutioner, återslälla ett fis nans. och kredit system. Må redliga mån afgöra om detta ändamål år wunnit! Är Spanien lugnt? börja def får att läkas? Är armen organinferad? Har det institutioner? Har det ett finans och frea dit fyftem, hwarigenom det sättes i stånd att uppfyna fina heligaste förbindelser? Om detta odupas tionens spyftemål ide är uppfyldt, måste man på annat håll föra skälet til utrymningen, och skall utan möda finna det. Till följe en artickel i konwentionen d. 9 Febr. mar en månatlig hjelpsumma af 2 millioner stipulerad för att hålla Frankrike skadeslöst för de utomordentliga ockupationskostnaderna. Sjette artickelen i tonmwentionen d. 30 Juni bewisar tillräckligt att denna stipulerade summa icke blifs wit betald.... Frankrike förstöt således månadtligen 2 millioner, hwilkas återbetalning år ånnins stone owiss. Blott en sak skulle kunnat ingifwa detsamma något förtroende: grundläggandet af ett finans: och adminiftrationå-:yftem, medelst shwilket Spanien åter kunnat winna kredit. Spanien har giort just motsatsen af hwad det bordt göra. J ställe för att lugna partierna har det uppretat dem; stället för att läka fåren har det sönderslitit den förbindning fom förordningen i Andujur sökt lägs ga derom, Dess krigshär år intet annat ån en förening af menniskor, dem plundringsbegäret farms manför; i städe för institutioner hafwa wi endast fett de blodödekret framträda, hwilka liksom alla ylterliga medel, endast förråda dens swaghet, fom anwänder dem, Finanserna äro i det beflaglis gaste tillstånd, krediten rentutaf ingen. Hwad kan Frankrike i sådana omständigheter göra? Stal det i Spanien förtära millioner och wänta tills derwarande regering finner för godt att wända tilbaka tid sundare idker? Skall det stå ech fe på huru def råd föraktas, duru def werk går öfwerända? . Med flora kostnader un derhålla en arme såsom åsktådare till de excesser och oordningat, hwilka det icke kan motsätta sig? Denna roll hade warit för owärdig; politiken föreskref Frankrike att uppgifwa den; det måste, sedan det förfökt ala försoningsmedel, öswerlemna Spanien åt sig szaof:t men Dortemsie fårkohifla Ga Åkarket sår farfffer Åef ajort och för de summor det bar att