Article Image
e allt med eld och sward och nedgiorde de der befintlige Turkar från Korinib, äfwensom Judarna hwilka satte sig til motwärn. Wår Pascha skyndade dit med 5020 man od 4 kanoner men blef med förlust af 200 man och fina fanoner slagen på flokten. D. 2:dre återkom han med betydligare flyrfa, men blef återigen drifwen tillbaka ända till stadens portar, Grekerna ödelade hela tratten och wände tillpaka til fina skepp med rikt byte för att landstiga på andra sidan af mår hafswik. Der nedsablade de några hundrade Turkar, och då Paschan äfwen der angrep dem, slogo de honom efter en tre dagars fäftning for tredje gången på flyften. Härpå seglade de till Kalenna, en liten stad wid foten af olyuden. Hwad der föregått, weta wi ite, men det wore möjligt ast de vå nytt bringa Olympens krigiska grannar i wapen mot Porten, — Derwift-Pafza år efter några lidna nederlag wänd tulbaka till Larissa. Man tror att han fnart skall blifwa ersatt genom en Seraskier. London d. 15 Dept, De undecrättelser man har om Gen, Jiurbidees slutliga dde i Merico äro i fortget föliande: den 13:de Juli ankrade det fartyg fom öfwerforde honom, utan för staden Soatoz-la Marina i Mexicanska witen och en of J:s officerare skidades i land. D. 5:de landsteg J. sjelf oh red med sin Adjutant til Soto:la: Marima, hwarest den i distriktet founnendes rande Genecalen Garcia emottog Honom, låt tropparna trada i gewär, od utropade honom till Bes neral:Kapten öfwer alla troppar. D. 17:de fördes J:s Fru, familj oM alt bagage i land. Så snart kongressen fit kunskap om denna landnigning, förklarades Jturbide d. 18 Juli för fågelfri. Derpå blef han tagen tid fånga, fit 6 timmar att bereda fig til döden, oc blef arfebuserad d. 190:de i Padilla. Kongressen bewiljade Hans enda 8009 pjaster årligen. Händelsen fann få mycket bifall, att hufs wudstaden om aftonen mar täuminerad. — Från G ibraltar skrifwer man att en stor mängd konstitutionelle swärmar onfring i i traften i talrika hopar och att de af dem utspriode bulletiner och proktamationer giort ufligt intryck. DD, 9 Åug. har en Franskeflotta seglat förbi Madera, bestående af 2 line jeskepy, 8 fregatter, en brigg och 2 skonertar. Den styrde westligt och dagen derpå följde ännu ett linjekkepp. — De sisla underrätteljerna från Pernambuco räcka tid den 24 Juli och innehåla en berättelje, fon år ganska wiktig för Brasihen. Enligt densa nma har Kejsaren, för utt mota ett ina fall of Portugisarne, sammandragit statens Hela styrta till Rio Janeiro, och kungjort att Prowinferna måste förja för si sielfwa. Guwernören i Pernamduco har begagnat detta för att ge Prowinsen en republikansk regermasforrn. Sedermera skad Han lit väl genom Kejsarens anhängare hafwa blifwit slagen, och dennes styrelse wara återställd i Pernambuco. Calcutta d. 10 Äpril. Oaktaot mår styrelse ide låtit någon ting förmärka, år det likwäl otvifwelaktigt, att de första mellan 08 och Birmanerna förefallna fiendtligheter aflupit olyckligt för oss. Detta är så mycket bedröfligare, fom stälmngen på mår westra gräns blir med hwar dag mera oroande, och det ide wore att undra på om mi inom fort äfwen nödgades skicka troppar dit. Berts ligen år den underrättelsen ingången, att Runojit:-Sing nyligen utsträckt sina eröfringar i landet Sindo ob gjort fuasen kattskoldig. Pan har redan på flera år mydet utwidgat fig odb befatt Kaffs mir, Peischawah och Multan uto n fl ra smärre stater i de norra bergdistrikten. Mot Thakurerne, ellet de små arfherrarne i distriktet Oudipor, Har man äfwen måst skicka troppar, och i Radjarnes af Djejpor oh Kotah o nråde står det ej heller till på det bästa för of. Bayonne dir Sept. Bref från Sewilla af d. 18 Aug. innehålla att under de twenne fista dagarne blefwo alla hus oh bodar flångda, och ingen wågade mia fig mera på gatorna, om ban ej wille blifwa misshandlad af pöbeln. Denna fordrade att damerna ice skulle bära kulörta skor och hattar, något dylett påstod iman afwen för karlarna. Förgäfwes sökte militären att åter slälla all nänna lusnet; mia postens afgåag fortfor ännu samma oordning. ö Barcellona d. 4 Sept. Hä idelserna i Tarifa, Almeria och Huelva, Hade hår wäckt en wiss sensation. Manicipalitetet trädde tillsam mans, förklarade sig permanent, tog försigtighetsmått och lät bäkta flera personet. Wid postens afgång från Vid woco 160 personer häftåde och man förs de ständigt slera in, Bland de häktade finnag många fom ide hafwa någon slags pelitif mening, åtminstone ingen känd, och derföre wet wan ide någon grund att uppge rill alla Heta ten

28 september 1824, sida 3

Thumbnail