vare Har Halt ven lyckligaste päföljd, walen af representanter äro slutade och förberes redelserna till krigets fortsättande drifwas mera eftertryckligt än någonsin förr. — Enligt trowärda underrättelser war Spanska makten i Peru i April månad 24000 man stark. Att Spaniorerne gå försigtigt till wäga bewisar bland annat promwians terandet af fåftningen Callao på 12 månader, hwilket ett Engelskt hus öfwertagit. Maj månad måste hafwa warit afgörande för Perus öde och man är i spänd mwåns tan på noggrannare trowärda underrättelser. — Regeringen i Cochin: Ehina har fris gifwit handeln med Europa. Fransmännen skola redan hafwa öppnat fHandelsföre bindelser med detta land. — Den 3 Sept. Enligt priwata bref från Panama d. 4 Suli äro 5000 man Columbianer ankomna till Chagres för att stöta til Boltic var. — Med tidningarna från Jamaica d. 19 Juli år den underrättelse hitfoms men att General Olaneta i Öfra Peru (100 Eng. mil från Truxillo) besegrat och tagit till fånga Carrafala, samt derpå förklarat fig för Bolivar, hwilken likwäl icke kunnat draga någon fördel af denna öfwergång då Olaneta befann fig på sådant af. frånd från honom. Olaneta war, fom man wet, förut en den ifrigaste rojalist. Häraf bekräftas att de äldre berättelserna om Bolivars seger öfver Canterac d. 6 Maj och dess intåg i Lima d. 10 warit ogrundade. För öfrigt skola Guerillor under Ramirez inträngt i Lima d. 5 Maj men funnit motstånd och dragit sig tillbaka. Cadix d. 15 Aug. Wårt olyckliga fädernesland löper fara att åter blifs wa en skådeplats för anarki och inhemskt krig. Oroligheterna i det inre börja att antaga en alfwarsam charakter. J Andalusien är gäsningen särdeles stor. Ala Hås star äro af de orolige borttagna och afförda till bergstrakterna för att bilda Guerils lor. Til och med hafwa flera skärmytslingar ägt rum mellan de konstitutionelle och Fransoserna. Denna morgon heter det att Ayamonte år intaget. Många mifs nöjda härifrån hafwa afgått till Jnsurgenterna; man skattar deras antal på 8 dar gar till 800. En stor del fom föfte undfomma på båtar twungos af Franska fars tygen fom upptäckte dem att wända tillbaka. Fransoserna gifwa köpmännen och wissa wederbörande på Gibraltar skuld för att hafwa befordrat dessa oroligheter, och det i afsigt att hindra expeditionen mot Snd:Amerifa. De äro i i detta ögonblick mera öfwerseende med de konstitutionelle, för att genom mildhet få hastigt fom möja ligt stilla oroligheterna. Men Spaniorernas hat emot allt främmande år ganska stort, och märkwärdigt nog, sprida Jnsurgenterna, i stället för att proklamera Pons . stitutionen, endast proklamationer för att uppfordra folket till den gemensamme fiens dens fördrifwande, m. m. — Man är äfwen ganska bekymrad för den i Havana utbrustna Gula Febern. — Förre Öfwersten för Drottningens kyrassier regemente har stält fig i spetsen för en Guerilla i Estremadura. Paris d. 3 Sept. J Catalonien hafwa röfwareband bildat sig, hwilka i bergsbygderna efter omständigheterna ån plundra i frihetens namn, än i religionens och den absoluta Konungens. Fransoserna hafwa nästan dagliga fäktningar med dessa söfware, hiwilfa wår icke åro militäristi farliga, men allt mer förwilda intvås narnes charakter och aöra den